Bok: Dödahavsrullarna

Inlagd av Kulturdelen Facklitteratur, Recension onsdag, april 25th, 2012

Dödahavsrullarna: Innehåll, bakgrund och betydelse

Cecilia Wassén (redaktör)

Atlantis förlag. 400 sidor. Har utkommit.

Vad händer i ett gammalt och väl etablerad vetenskapsfält som förgrenat sig i en rad deldiscipliner när det helt oväntat dyker upp ett nytt material som har sådan dignitet att alla gamla positioner kan komma att omprövas? 1946/47 gjordes de första fynden i Qumran. Man tycks genast ha anat texterna värde. Men fynden spreds och försvann. Dessutom befann sig själva platsen snart i en krigszon. När man till slut lyckades samla texterna fick inte forskarvärlden tillgång till dem och så började konspirationsteorier och sensationshistorier spridas om allt från gömda skatter i öknen till att Vatikanen sökte dölja besvärande material om Jesus. Nu, ”äntligen” för alla utom sensationsmakare och konspirationsteoretiker, har situationen förändrats och forskarna kan börja ge samlade redovisningar av fynden och deras betydelse.

Antologin Dödahavsrullarna: Innehåll, bakgrund och betydelse innehåller 28 artiklar av nordiska forskare som behandlar olika aspekter av Qumranfynden. Artiklarna är härligt sakliga och representerar en framställningsform i vilken den vetenskapliga attityden gör sig märkbar i resonerandet, i redovisningen av källor och i beaktande och värderandet av olika hypoteser snarare än i ett svårtillgängligt språk. Texterna ger insikt om hur detta, ett av arkeologins största fynd, har samlats och bearbetats, vilka tolkningsfrågor som materialet väckt, och vilket ljus det kastat över forskningen på den hebreiska bibeln (kyrkans Gamla testamente), forskningen på Nya testamentet, den rabbinska judendomen och det hebreiska språket.

Varje artikel inleds pedagogiskt med en kort ingress. Därefter presenteras materialet och olika tolkningsförslag innan man ger en kort avslutande sammanfattning. De olika bidragen är samlade i avdelningar som svarar mot centrala områden i Qumranforskningen. De tre första artiklarna presenterar fyndet och den långa process som lett fram till texternas publicering. Dessutom ges en översikt över texterna. Här finns material till flera äventyrsfilmer. Men just när verkligheten faktiskt överträffar dikten är den sakliga och informerande stilen extra välkommen. Om man av någon anledning inte skulle orka läsa alla artiklarna i boken hör det närmast till allmänbildningen att läsa dessa.

Den andra till fjärde gruppen av artiklar behandlar Qumrantexternas omvärld, Qumranrörelsen och dess identitet och tro och liv i Qumranrörelsen. En central fråga rör förhållandet mellan textfynden, utgrävningarna vid Qumran och den judiska grupp som benämns esseer. En andra fråga rör förhållandet mellan denna grupp och andra grupper inom det judiska samhället under det andra templets tid (515 f.Kr. – 70 e.Kr.). Trots att detta nog kan förefalla vara frågor av intresse endast för specialister har det betydelse för fler än så. Det är nämligen tydligt av artiklarna att studiet av det andra templets tid fått ökad betydelse inom olika forskningsgrenar både på grund av en ökad tillgång på källmaterial och på grund av att man numera uppfattar denna tid som formativ för både judendomen och kristendomen. Materialet är rikt och inbjuder till tolkning samtidigt som, vilket hela tiden sker i artiklarna, man kan ställa kritiska frågor till de olika tolkningshypoteser som presenterats.

De avlutande artiklarna tydliggör på ett föredömligt sätt de frågor som hela tiden varit närvarande i boken, dvs. frågorna om hur Qumranfynden påverkar förståelsen av kyrkans Gamla testamentet, den framväxande kristendomen och det Nya testamentet.

__________

Greger Andersson är professor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet och lärare i Gamla testamentet vid Örebro Missionsskola