Bluray: Johan Falk – Spelets regler

Inlagd av Kristoffer Pettersson Film, Recension, Videohyllan onsdag, september 26th, 2012

Johan Falk – Spelets regler
Action-thriller, Sverige. 2012
Distributör: Nordisk Film
Regi: Charlotte Brändström
Skådespelare: Jakob Eklund, Joel Kinnaman, Jens Hultén m.fl.
Längd: 96 min
Finns på svensk DVD och Blu-ray från 2012-09-26

Betyg:

— — —

Jaha, då var det dags för en ny svit av Johan Falks polisäventyr. Två år har gått och JW, hrrm… ursäkta mig, Frank Wagner (Joel Kinnaman) har dragit sig tillbaka från Göteborgs kriminella sfär och således även som informatör åt polisen. Johan Falk (Jakob Eklund) och hans hårda specialpolisstyrka GSI (Gruppen för Särskilda Insatser) har däremot tuffat vidare och för tillfället jagas det pakistanska knarkbusar i Berlin. När Wagners ex-flickväns bror blir skyldig en pakistanskstyrd spelklubb en stor summa pengar kan han dock inte längre hålla sig utanför. Åter kommer den rättrådiga busen Frank Wagner och den nitiska polisen Johan Falks vägar att korsas…

13 år efter att Anders Nilsson skrev och regisserade Noll tolerans, den första filmen om kriminalinspektör Johan Falk, så kommer Johan Falk – Spelets regler. Nilsson har sedan dess trätt tillbaka från själva hantverket och för manus står Viking Johansson och Tage Åström, medan regin denna gång sköts av fransksvenska Charlotte Brändström. Göteborgs undre värld verkar dock farligare än någonsin. Att filmens manusförfattare förmodligen lusläst Lasse Wierup och Matti Larssons böcker om den Svenska Maffian känns inte direkt som någon helvild gissning. Hur det är med denna trovärdighet låter jag vara osagt, men visst framstår även Spelets regler som betydligt mer verklighetsförankrad än vad exempelvis moderna Martin Beck eller Kurt Wallander-filmatiseringar gör. Polisväsendet kritiseras och beskrivs som en föråldrad institution som utmanövrerats helt av den organiserade brottsligheten. Denna tid behöver uppenbarligen en ny typ av hänsynslösa poliser som inte alltid följer lagboken – med andra ord kriminalinspektör Johan Falk .

Vi ska heller inte glömma den godhjärtade busen Frank Wagner. I de senaste sex Johan Falk-filmerna är det egentligen mest denna karaktär som stått i fokus.  Den effektiva snuten Johan Falk har förvisso rättvisan på sin sida, men han är också slående bufflig och svår att tycka om. Frank Wagner däremot är en sympatisk kille som inget hellre vill än att få lämna den kriminella värld han verkar dömd att leva i. Det rör sig om två antihjältar som ömse avskyr och hjälper varandra i en uppgiven grå värld som gemene svensk blivit bekant med genom tv-programmet Efterlyst och i Jens Lapidus romaner. I centrum står som sagt informatören Frank Wagner som både är ett offer och stenhård gangster på samma gång. En i vår tids populärkulturella klimat perfekt utformad protagonist

Men hur står sig då Spelets regler som film? Helt ok faktiskt, även om det inte råder någon tvekan om att det förmodligen gått med hög hastigthet under produktionen. Slående är hur filmen till stor del känns som en hybrid mellan traditionell spelfilm och en tv-serie. Förvisso avhandlas något nytt, i detta fall pakistanska knarkligor, men annars rör sig historien kring samma karaktärer. Polisstyrkan GSI får någon ny medlem och lite strul dyker upp i Falks familjeidyll. Samtidigt är Wagners gamla gangsterkompis Seth Rydell (Jens Hultén) och hans klåpare till lillebror Felix (Anastasios Soulis) på väg ut från kåken. Vågar man misstänka att Rydell-ligan åter kommer att ställa till problem för både GSI och Wagner? Ja naturligtvis kommer vi få en vända till med hela gänget, och det är väl egentligen också vad alla sitter och väntar på. Den pakistanska ligan som berörs denna gång får däremot ingen större fördjupning. De får agera kanonmat på vägen medan spänningen successivt byggs upp mellan olika polisavdelningar och Rydell-ligans olika aktörer.

Joel Kinnaman, som idag står med ena foten i Hollywood, verkar med sin roll som informatören Frank Wagner och strulputten JW i Snabba Cash-filmerna blivit synonym i Sverige med denna typ av gangstersagor. Han fungerar även denna gång bra, även om hans ”tuffingstockholmska” fortfarande känns ganska malplacerad i filmens Göteborgsmiljö. Vissa små biroller känns tyvärr lite hafsiga och svaga, men detta uppvägs till stor del av Jens Hultén som fyller filmen med kylig karisma som den obehagliga gangsterbossen Seth Rydell. Jakob Eklund kör sitt vanliga race med uttrycket ”Jamen va faan” i högsta hugg. Även om det är svårt ibland att inte dra lite på smilbandet åt Falks något överdrivna butterhet fungerar han faktisk slående bra i kontrast till mjukishårdingen Wagner. Även Mikael Tornving är kul som smådryg polischef även om hans kommentarer ibland känns lite väl formstöpta för att vara sådär ”lagom komiska”.

Kort och gott – uppskattar du denna filmserie sedan tidigare blir du förmodligen nöjd även denna gång. Det knatas förvisso vidare i samma välupptrampade fålla, men när det också rör sig om klart godkänd spänning och action så är det heller inte mycket att klaga på. Jämför du exempelvis med senaste årets Liza Marklund-filmatiseringar så framstår Johan Falk – Spelets regler som rena rama mästerverket.

Fotnot: Johan Falk – Spelets regler kallas ofta också för Johan Falk 7. Detta kan bli en smula förvirrande då det faktiskt rör sig om den tionde delen om kriminalinspektör Falk. De första tre filmerna, Noll tolerans (1999), Livvakterna (2001) och Den tredje vågen (2003), räknas dock som fristående och innehåller inte karaktären Frank Wagner som presenterades först i Johan falk (1) – Gruppen för särskilda insatser (2009).   Johan Falk – Spelets regler är den första av sex nya filmer i serien.

— — —

Kristoffer Pettersson är en del av Kulturdelens redaktion