Tintin och rasismen

Inlagd av Peter Ekström Debatt onsdag, oktober 10th, 2012

Tintin-debatten är inte ny. Tintin och hans skapare Hergé har länge varit kontroversiella. Mycket av diskussionen har koncentrerats omkring albumet Tintin i Kongo.

Tintin i Kongo gjordes i sin första version 1930. Den var då svartvit. 1946 gjordes den, och några andra tidiga Tintinalbum om av Hergé, moderniserades och färglades. Det är denna moderniserade version som så småningom gavs ut i Sverige. Men det dröjde till 1978 och därmed blev Tintin i Kongo det sista av Hergés album som gavs ut i Sverige. Säkerligen berodde dröjsmålet på att man redan då tyckte att det hade sina tveksamheter. Mycket riktigt försåg förlaget Carlsen Comics albumet med en ”varningstext”. Där står det bland annat så här:

”Innehållsmässigt ligger den nya versionen ganska nära 1930 års upplaga, och åsiktsmässigt är den ett typiskt uttryck för mellankrigstiden. Den avslöjar t ex obarmhärtigt den tidens européers sätt att se på andra raser. Det längsta en tolerant och bildad person kunde gå i positiv riktning i förhållande till negrer var till en vänlig nedlåtenhet, något som denna bok ger många exempel på. Att värdera boken ur politisk eller moralisk synvinkel är ganska meningslöst.”

I en motsvarande varningstext i Tintin i Amerika står det om alla de tre första Tintinalbumen – Tintin i Sovjet, Tintin i Kongo och Tintin i Amerika:

”Dessutom är de de enda av Hergés böcker som har ett uppenbart politiskt innehåll. USA och Sovjetunionen får ordentliga sparkar, medan negrerna i Kongo får nöja sig med några nedlåtande klappar på axeln.”

Är Tintin politisk eller inte? Dessa motsägelsefulla ”varningstexter” är intressanta. De vänder sig knappast till de barn eller ungdomar som möjligen har varit de ivrigaste läsarna av Tintin. Förväntade sig förlaget att föräldrarna skulle förhandsläsa böckerna och diskutera innehållet med sina barn? Texternas innehåll är minst sagt aningslöst. Raderna om raser och negrer har hängt med ändå in på 1990-talet. Frågan är om de har mildrat albumens innehåll eller förvärrat det?

En del av diskussionen om rasismen i Tintinalbumen går tillbaka till Hergé själv. Denne belgare hette egentligen Georges

Hergé som scoutledare

Prosper Remi (1907-1983). Efter att i ungdomen varit hängiven scout blev han under 1930-talet sympatisör med nazismen. Efter Andra världskriget anklagades han som kollaboratör. Han friades från anklagelserna, städade upp sina serier och gjorde avbön. Så här sa han i en intervju:

”Jag erkänner att jag själv trodde att västvärldens framtid kunde vara beroende av Den nya ordningen. För många hade demokratin inneburit en besvikelse och Den nya ordningen förde med sig hopp. I ljuset av allt som har hänt är det naturligtvis ett stort misstag att för ett ögonblick ha trott på Den nya ordningen.”

En annan ingrediens är naturligtvis att just Belgiens förtryck av befolkningen i Kongo var ett av de mest fasansfulla exempel på kolonialt övervåld som historien vet om. Att skoja bort detta var kanske ingen liten sak.

Tecknade serier är inte oskyldigare än något annat medium. Den europeiska historien är fylld av ljusskygga företeelser. Vi kan inte/bör inte sudda i historien eller i seriealbumen. Men diskutera kan vi. Genom att belysa vad som har varit kan vi befria oss från det förflutna. Kanske bör detta ske på något intelligentare sätt än konstiga ”varningstexter” i de gamla Tintinalbumen.

—

Peter Ekström