Noguchi i Mexico City

Inlagd av Kulturdelen Helgesson torsdag, november 8th, 2012

Marknaden Abelardo Rodriguez Del 1.

På väggen betraktar en mexikansk pojke i relief en formel. När Noguchi arbetade med sin väggskulptur stötte han på ett problem. Han kunde inte erinra sig det exakta utseendet på Einsteins berömda formel, så han telegraferade till sin vän Buckminster Fuller och fick som svar ett telegram bestående av 264 ord.

Einsteins formel E = MC 2; energi är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat tolkades, enligt Noguchi, sardoniskt av en mexikansk arbetare som Estado = Muchos Cabrones 2, staten är lika med många skitstövlar i kvadrat.

Skulptören och designern Isamu Noguchi (1904-1988) reste 1935 från Californien till Mexico City i en bil (Hudson) som han lånat av sin vän, arkitekten Buckminster Fuller. I metropolen fanns hans vänner från tiden i New York, systrarna Grace och Marion Greenwood som redan gjort några muralmålningar i Taxco och Morelia.

Vid den här tiden fungerade Mexico som något av en magnet för amerikanska konstnärer. Los tres grandes – Riveras, Oroscos och Siqueiros arbete och vistelse i USA hade också satt sina spår.

Noguchi berättar:

Så annorlunda Mexico var! Helt plötsligt kände jag mig som konstnär inte utanför. Alla konstnärer var betydelsefulla, en del av samhället.

En grupp konstnärer som arbetade i marknaden Abelardo Rodriguez erbjöd mig en vägg för att göra en skulptur om jag accepterade samma lön per kvadratmeter som målarna fick. Jag accepterade gladeligen.

 Så gick det till när jag skapade mitt första större verk, i färgad cement och skulpterat tegel, två meter hög och tjugotvå meter lång, som jag kallade Historia Mexico. Det var historia som jag såg det vid den här tiden, från Mexico…I ena änden mördas en fet ”kapitalist”av ett skelett (Posadas skuggor!). Det var krig, kyrkans brott och segrande ”arbetare”. Och ändå ser famtiden ljus ut i indianpojken som betraktar Einsteins ekvation för energi… Hur som helst jag kunde skrika och göra vad jag behagade, och jag var glad.

Arbetet leddes av den amerikanska målaren Pablo O´Higgins – som kom till Mexico som tjugoåring 1924 – under överinseende av Diego Rivera. Sammanlagt deltog tio målare i arbetet och så gott som alla var medlemmar i LEAR (La Liga de Escritores y Artistas Revolucionarios), de revolutionära författarnas och konstnärernas förbund som stöddes av Cardenas progressiva regering.

Även om jag varit här många gånger sedan 1984, så är det första gången som jag samtidigt kan se alla muralmålningar. Restaureringen av målningarna som tagit lång tid är nu (2012) så gott som avslutad.

Trots sitt centrala läge, endast fyra kvarter från Zocalo – det stora torget, är dessa muralmålningar relativt okända både för mexikaner och turister.
Och det kan nog vara så att Noguchi i Mexico är mer känd för sin kärleksaffär med Frida Kahlo än för sin skulpturmural.

Jag ser en uppgift om att Noguchis mural 2010 värderats till två miljoner dollar. Det ekonomiska utfallet för Noguchi 1936 blev inte stort:

Guggenheimstiftelsen hade lånat mig 600 dollar för min andra resa dit, och jag sålde min bil för att komma tillbaka (till USA); men jag har aldrig ångrat möjligheten att utföra ett verkligt försök till direkt kommunikation med skulptur, utan ekonomiska baktankar.

— — —

Text och foto: Bo Helgesson

Jag återkommer med en till artikel om Marknaden Abelardo Rodriguez.

Se också min artikel om Diego Rivera och Frida Kahlo i Meteor nr.1 1987
www.boerikhelgesson.se