Musik: Caspártrion på Teater Nolby

Inlagd av Björn Reimers Fokus, Konserter, Recension måndag, november 26th, 2012

Caspártrion
Teater Nolby, 25 november
Spanska danser och sånger utan ord
Gunnar Hjorth
Göran Berencreutz
Frans Einarsson
Betyg:

— — —

Det ryms cirkus 30 personer i den gamla värdshuskällaren från 1700-talet på Nolby. Värdparet Olle och Lena Söderberg har dukat till Afternoon tea. Det doftar nybakade scones som serveras med marmelader. Ljuset från en flimrande kandelaber slår skuggor på de kalla stenväggarna och den förväntansfulla publiken sorlar dämpat medan tekoppar fylls med heta drycker. Från den lilla podiet i ena änden av källaren sitter tre gitarrister och underhåller med klassisk gitarrmusik. Så ser bilden ut när Teater Nolby bjuder på en gitarrafton i sin gamla källare under rubriken ”Spanska danser och sånger utan ord för tre gitarrer”.

Caspartrion, som är namnet på gitarrtrion är ett resultat av gammal vänskap och givetvis det gemensamma intresset att spela tillsammans. Trion består av Gunnar Hjorth, som väl får räknas som Teater Nolbys egen hovbard, samt hans vänner Göran Berencreutz och Frans Einarsson. De träffades en gång på Musikhögskolan i Örebro och på den vägen är det.
Det mesta av musiken som framförs är omarrangerat från piano, vilket är möjligt när tre gitarrer verkar tillsammans och därmed famnar pianots omfång, berättar Gunnar Hjorth för publiken.

Det är musik av Grieg, Mendelssohn, Erik Satie och JS Bach, men också en komposition av Gunnar Hjorth själv, nämligen musiken från Teater Nolbys föreställning av Shakespeares De muntra fruarna i Winsor som uppfördes 2011. Också den mer kända Cavatina som var ledmotiv i filmen Deer Hunter. Det är tre rutinerade och samspelta strängtraktörer som smekande vackert ger musik från olika tidsepoker. Från tidigt 1700-tal till nutid.

Gitarraftonen med Afternoon tea är ännu ett exempel på att bra kultur kan ha många skepnader. Teater Nolby men paret Söderberg i fronlinjen kreerar hela tiden nya idéer och framför dem på sin vackert belägna Bergsmansgård mitt ute i skogen mellan Karlskoga och Loka Brunn. Små familjära kulturstunder i det lilla formatet. Väl  passande en höstkväll som denna innan julstressen drabbar oss med sin sedvanliga hysteri.
— — —
Björn Reimers