CD: Symfonier av Szymanowski
Recension, Skivhyllan, Skivor fredag, februari 15th, 2013
Karol Szymanowski: Symphonies Nos. 2 & 4*; Concert Overture (Chandos/Naxos). Speltid: 70’57
Louis Lortie*, BBC Symphony Orchestra, Edward Gardner (dirigent)
Betyg:
–
Kanske kan man kalla honom Polens Richard Strauss. Karol Szymanowski (1882–1937) rör sig i gränslandet mellan senromantik och modernism. Hans orkesterpalett skimrar av färg och hans penselföring är raffinerad så det förslår. Men till skillnad från Strauss går han nästan aldrig på tomgång. Denna cd rymmer hans flotta Konsertouvertyr och den 2:a och 4:e symfonin. Den senare har också beteckningen ”Sinfonia concertante” eftersom pianot, här med Louis Lortie vid tangenterna, har en framträdande solistisk roll. Edward Gardner dirigerar BBC Symphony Orchestra i tolkningar som får musiken att blomma, och Chandos har sett till att förmedla klangprakten på bästa sätt. Jag förmodar och hoppas att man snart återkommer med symfonierna 1 och 3.
Men det måste också sägas att Gardner har en svår konkurrent i Antoni Wit som på Naxos anför Warszawas filharmoniker. Wit är genomgående mer dramatisk och schvungfull än Gardner som kontrar med ett lättare och luftigare anslag. Konsertouvertyren, tydligt inspirerad av Strauss Don Juan, får hos Wit en helt annan skjuts och dynamik än hos Gardner. Det är också Wit som bäst fångar suget i den 2:a symfonin, den där rörelsen som får oss att rida på en musikalisk våg. Däremot ger Gardners – och Lorties! – elegans och finess poäng i den 4:e symfonin. I deras tolkning får faktiskt symfonin drag av Ravel. Men så är ju också Lortie en utmärkt Ravel-pianist med förmåga att låta flygeln glittra och porla som vatten. Till skillnad från Naxos har också Chandos hittat en perfekt avvägning mellan solist och orkester (på Naxos får man pianisten i knäet). Dessutom får Chandos något bättre definierade ljud de olika instrumentgrupperna att framträda tydligare. Som exempel kan nämnas att virveltrummorna knappt två minuter in i 4:e symfonin i stort sett går en förbi på Naxos-inspelningen.
Slutsats: Vare sig man väljer Gardner eller Wit torde och borde man bli nöjd.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
