CD: Cellomusik av Samuel Barber
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skivhyllan, Skivor onsdag, februari 20th, 2013
Samuel Barber: Cello Concerto; Sonata for Cello and Piano*; Adagio for Strings (BIS/Naxos). Speltid: 54’13.
Christian Poltéra (cello), Kathryn Stott (piano)*, Bergen Philharmonic Orchestra), Andrew Litton (dirigent)
Betyg:
–
I Samuel Barbers 1:a stråkkvartett ingår en långsam sats av sällspord skönhet. Men det är i versionen för stråkorkester som musiken blivit en riktig hit, och då under namnet Adagio for Strings. Så berömt och ofta spelat är stycket att det nästan blivit synonymt med Barber – och det är trots allt lite synd. Han har ju skrivit åtskillig annan musik väl värd att höra, till exempel verken för cello.
Christian Poltéra heter en schweizisk cellist som gärna letar fram lite undanskymd cellomusik från 1900-talet. Sålunda har han gett oss suveräna inspelningar av Arthur Honegger, Frank Martin och Othmar Schoeck. Nu har turen kommit till Samuel Barber. Och åter kan man glädja sig åt en högklassig produktion, såväl musikaliskt som ljudtekniskt. Skivans huvudnummer är cellokonserten från 1945 och cellosonaten från 1932. Båda verken imponerar rejält. Barber är i grund och botten romantiker, och han kan konsten att skriva vidunderligt vackra melodier som gjorda att spelas just på cello. Men här finns också starkt expressiva inslag och musik av hög intensitet. Poltéra spelar med pondus och behärskar hela registret från det smäktande smekfulla till det expressivt kraftfulla. Han har en ljuvligt sjungande ton men kan också gå till frän attack. I konserten är Bergens filharmoniska orkester under Andrew Litton en perfekt partner, och lika övertygande är Kathryn Stott vid pianot i sonaten. Albumet avslutas – naturligtvis – med det obligatoriska adagiot för stråkar.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
