Morotsboken – en annorlunda kokbok
Reportage onsdag, april 10th, 2013
Författarna Jan-Peter Lahall, Kaj Olson och Mia Jameson.
I Sverige ges det i genomsnitt ut en kokbok om dagen, vilket alltså gör runt 365 stycken om året. Ganska imponerande, eller hur.
En av dessa är Morotsboken, en som jag fastnade lite extra för. Detta av två skäl. Det ena att en av författarna är en kär gammal barndomsvän till mig och det andra att den handlar enbart om, just morötter. Kan man skriva en bok om bara morötter var frågan jag ställde. Svaret får du nedan.
Nu är inte Morotsboken en traditionell kokbok med enbart olika recept sida upp och sida ner. Nej, när man plöjt igenom de knappt 100 sidorna är man en veritabel expert på denna ädla rotfrukt. För det är väl en rotfrukt, eller…?
Nja, eftersom morot är en huvudingrediens i flera olika livsmedel som sylt och marmelad och mängden frukt måste uppgå till en viss andel när det gäller exempelvis marmelad, så har EU klassificerat morötter som frukt, även om det är en rotfrukt. Så löser man effektivt problem inom EU.
Initiativtagare till Morotsboken är Mia Jameson.
Ett nyttigt fat innehåller givetvis också morötter. Märk de olika färgerna på morötterna.
– Det började med att Jan-Peter Lahall, som jag är jobbgranne med, ville äta lite nyttigare och fick då några recept av mig på några olika morotsrätter, berättar Mia. Det ena gav det andra och efter att ha botaniserat runt i morötternas värld och även funderat på en morotsfestival så kändes det helt naturligt att det fick bli en bok, fortsätter Mia. Eftersom Mias kärlek, Kaj Olson, också är kock och Jan-Peter är fotograf så var också bokens redaktion självskriven.
Men som sagt, Morotsboken är inte en vanlig receptbok. Här finner man det mesta om morotens historia, användningsområden, myter och skrönor.
Devisen om att ”ett äpple om dagen håller doktorn borta” skulle lika gärna kunna vara en morot om dagen om man också vill prata näringsvärden.
Visste du förresten att morot heter Gulerod på danska, Marchew på polska och Zanahoria på spanska? Nej, tänkte väl det. Det latinska namnet är Daucus carota sativus.
Den 4 april är det den internationella morotsdagen. Det var också den dagen som boken släpptes. Några dagar senare, den 7 april, höll författarna en morotsbrunch på Clarion Hotell i Örebro. Ett lyckat och fullsatt evenemang. Till hjälp kallades Radio Örebro-profilen Thomas Jennebo in. Thomas presenterade boken och dess författare inför alla morotsätande brunchgäster. Hans inledning handlade om grönsaker i språket. Man kan prata persilja, ha muskler som en sparris och vara lång som en purjolök. När det gäller moroten så har den alltid symboliserat någon eftersträvansvärt och bland annat varit motsatsen till piskan som i sin tur då symboliserar tvånget, var Jennebos tes.
Mia Jamesson berättar tillsammans med Thomas Jennebo och Kaj Olson.
Andra epitet man givit moroten är bättre mörkerseende. En sanning som visar sig vara något skruvad men som också döljer en spännande historia. Kanske var det så att engelska flyget under andra världskriget ville förvilla tyskarna något med att förklara deras lyckosamma nedskjutningar av tyska plan med att engelska piloter käkade ovanligt mycket morötter och därmed hade ovanligt bra mörkerseende. I själva verket hade ju engelsmännen radar, men ville givetvis inte avslöja detta. Som du ser, morotsboken är inte bara en kokbok i mängden.
Men naturligtvis finns också mängder av recept. Det finns varmrätter, pajer, biffar, såser, efterrätter, drycker med mycket mera. Allt baserat på morötter. Vad sägs om morotsglass, morotsbiffar med solrosfrön, morotspaj med fetaost och morotsplättar. Eller varför inte baka en morotskavring. Allt beskrivet i morotsboken.
Men det slutar inte riktigt där. Till Morotsboken finns också webbsidan www.morotsboken.se. Den tar litegrann vid där boken slutar, eller för den del börjar. Där finns ytterligare recept som också kommer att uppdateras efterhand. Där kan man lyssna på Thomas Jennebos podradiosändningar där han testlagar olika morotsrecept från boken. Där beskrivs också olika händelser som kommer att ske i morotens namn. Givetvis kan du också köpa boken via hemsidan. Detta gör Morotsboken till något mer än bara en kokbok i mängden. Ett spännande projekt vi inte sett slutet på ännu på långa vägar. Kanske det slutar med att Mia Jameson får sin morotsfestival invigd på Stortorget i Örebro en dag framöver. Det vore väl ett fint avslut på ett lyckat projekt. En berättelse om moroten.
– – –
Björn Reimers
