CD: Stravinskys musik för piano och orkester
Recension, Skivhyllan, Skivor fredag, augusti 16th, 2013
Igor Stravinsky: Complete Music for Piano and Orchestra. (Hyperion/Naxos). Speltid: 60’17.
Steven Osborne (piano), BBC Scottish Symphony Orchestra, Ilan Volkov (dirigent)
Betyg:
–
–
–
Den här cd:n är full av härlig musik, och jag hade gärna satt en 5:a på den. Men si, det går inte. Och felet är Stravinskys. Nej, inte tonsättarens utan dirigentens. Så här är det:
Att på en cd samla allt som Igor Stravinsky skrev för piano och orkester är naturligtvis en utmärkt idé, och Steven Osborne är en välrenommerad pianist liksom Ilan Volkov är en välrenommerad dirigent. Om man bara lyssnar rakt igenom på skivan kommer man också att ha stort utbyte av den. Här finns neoklassikern Stravinsky representerad med Concerto for Piano and Wind Instruments (1924) och Capriccio (1929) och serialisten Stravinsky med Movements (1959). För att dryga ut speltiden har man också tagit med den välkända Concerto in D för stråkorkester (1946) och två små korta och lite udda stycken, nämligen Volgasången i ett häftigt arrangemang för blåsare och slagverk (1917) och Kanon på en rysk folksång (1965).
Stravinsky dirigerar Stravinsky – en box med 22 cd.
Så långt allt väl. Så vad är problemet? Problemet är att Stravinsky själv spelat in musiken (utom folksångsarrangemangen) tillsammans med pianisterna Philippe Entremont och Charles Rosen. Och en jämförelse får dessvärre nykomlingen att blekna. Alldeles speciellt gäller det pianokonserten och capricciot medan den mer hårt hållna Movements tycks mer motståndskraftig mot ”tolkningar”. Volkov kan nästan framstå som letargisk på pulten, sådan rasande energi har den gamle bitvargen Stravinsky – som ändå var han över 80 år när inspelningarna gjordes 1964 och 1966! Det är som om Volkov och Osborne vill slipa av musikens kantigheter och runda av hörnen, helt enkelt göra det lite mer romantiskt välljudande. Och det kan man säga att de lyckas utmärkt med – inte minst i de vackra långsamma satserna. Men när Stravinsky själv dirigerar vill han ha bett i blecket och sting i stråkarna, pregnans i pianot och studs i rytmerna. Och han får det: Columbiaorkestern och Philippe Entremont är med på noterna.
Stravinsky från sin nyklassicistiska period runt 1930.
Det här är rakt igenom härlig musik, och vill man ha den i en så att säga lite varmare mjukisversion kommer man säkert att uppskatta tolkningarna på denna Hyperionskiva. Men jag vill gärna slå ett slag för den förträffliga boxen Works of Stravinsky (Sony) där Stravinsky dirigerar sina egna verk. Till ett synnerligen facilt pris (under 300 kronor på Amazon) får man inte mindre än 22 cd. Det är inte Stravinskys samlade verk, men inte så långt ifrån. Till det som saknas hör i alla fall den dryga minuten långa Volgasången – och det är förstås lite synd …
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
