Hem » Facklitteratur, Recension » Fackbok: Världens bästa kladdkakor

Fackbok: Världens bästa kladdkakor

Världens bästa kladdkakor

Anette Rosvall och Emma Hamberg

Foto: Jenny Grimsgård

Semic 96 sidor.

Utkommer 24 september 2013

kladdkakor

Nu får alla som älskar kletiga, kladdiga kakor en riktig gottebibel att bläddra i. Anette Rosvall och Emma Hamberg gör i Världens bästa kladdkakor, en rejäl djupdykning i  kakornas värld. Inledningsvis får vi en litterär- och historisk ingång i dessa ljuva bakverks universum. Vi får veta att det bakades kladdkakor redan på Gustav Vasas tid. Huruvida det är sant eller inte ska här få vara osagt.

För en Örebroare är det extra rolig läsning att konditor Gudrun från Örebro, var tidigt ute med kladdkakebak. En kaka som bakades efter ett brownierecept från USA. Gudrun hade dock slut på bakpulver när hon skulle testa receptet för första gången, och vispade till en kaka helt utan. Älskad av gästerna. Men ryktet om kakan nådde tyvärr inte över stadsgränsen.

Den sofistikerade franska varianten finns också beskriven. Likaså Hambergs och Rosvalls egna minnen av sina första möten med det sagolika bakverket.

En tidsexposé gör gällande att kladdkakan haft sina ups and downs. Nu är den på väg upp efter att ha dalat vid senaste sekelskiftet. Och det stämmer nog. Kan dock inte vetenskapligt föras i bevis av undertecknad, men här hemma upphörde bakandet någon gång där.

Minns hur en plåt kladdkaka räddade ett 40-årsfirande, där två tårtor aldrig nådde rätt destination. Minns också otaliga gånger då något smarrigt raskt ska slängas ihop till överraskande fikagäster. Men mest minns jag ett tidigt åttiotal, när diskussionen om huruvida salt, kakao eller blockchoklad, var det som gjorde att en kladdkaka smakade som den skulle.

Roligt att läsa är hur det innan bakpulvrets intåg i köket, var vanligt med kladdigare kakor överlag. Men det amerikanska, torra tog över.

Kulturkladdkakor finns här också. Vad sägs om en kladdkaka à la Kristina Lugn där man förväntas ta allt lugnt och försiktigt men vara ”jävligt snabb i skallen”? Eller en à la Kafka där det under hela kladdkakeprocessen! ska tvivlas om det verkligen blir gott, om ugnen har rätt temperatur.

Hur man blir naturligt slät och fin i hyn, med hjälp av kladdkaka, är ett kapitel för sig. Där utmanar författarna plastikkirurgin på ett frejdigt sätt. Veckointag av feta kakor, ger en slät och fin kropp och smeten går att använda till allt från ögonsmink till tintat glas på brillorna.

Att det är två kreativa och lekfulla författare som gått loss i kakdegen, går inte att ta miste på. Recepten som sådana är minst lika lekfulla och därtill sinnliga. Tilltalet är direkt. Språket fyllt av nuets uttryck och stavningsformer. Lättsamt och chosefritt även där.

Plåtat har Jenny Grimsgård gjort och ytterligare bidragit till att snålvattnet skvalat. Över KK-kladdis, Hantverkarens kladdkaka, Mrs White och fler.

Världens bästa kladdkakor är ytterligare en i skaran av både roliga och vackra bak- och kokböcker som numer finns i handeln. Trevliga att bläddra i. Sinnligt säljande bildmaterial.

Presentförpackade redan med omslagsbilden. Bara att ta med istället för blomma nästa gång man är bortbjuden.

__________

Agneta Wistrand Rosendal är författare och  frilansskribent.

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

  • En viss oro

    En viss oro förmärks   Huvudsaken läggs åt sidan Sånt […]

    Share
  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

    Share
  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

    Share

Kulturbloggen

© 2018 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree