DVD: Det våras för Hitler
Film & TV, Recension, Videohyllan fredag, maj 23rd, 2014Det våras för Hitler
Komedi, USA
Distribution: Studio S
Regi: Mel Brooks
Medverkande: Zero Mostel, Gene Wilder mfl
Längd: 85 min.
Något av de första åren på 1970-talet såg jag filmen Det våras för Hitler. Jag blev chockad. Trots att jag var van vid så kallad sjuk humor och den engelska tv-serien Monty Pythons Flying Circus faktiskt redan gått på svensk TV sedan 1969 kändes denna film ovanlig. Och fantastiskt rolig. Jag kommer ihåg att jag skrattade enormt mycket.
När Det våras för Hitler nu getts ut på dvd av Studio S marknadsförs den som ”världens roligaste film”. Det kanske den var en gång men inte nu längre. När jag nyss såg om den var det knappt att mungiporna rörde sig alls.
Att filmen inte var rolig längre beror nog inte på att min smak utvecklats och blivit mycket mer sofistikerad. Nej, filmen har helt enkelt åldrats och humorn med den. Alla överraskningsmoment (som en gång gjorde att jag översåg med Gene Wilders usla skådespel) är borta. Det fräcka är inte fräckt längre. Det provocerande retar ingen. Den dåliga smaken framkallar ingen avsky.
Ämnet borde lämpa sig väl även för vår tid och mycket riktigt har det både gjorts en nyinspelning av filmen samt en musikalversion. Ändå har originalets rykte om att vara en riktigt rolig film bestått.
Filmen heter The Producers (1968) i original men den svenska titeln Det våras för Hitler är inte så dum. Tyvärr blev det så att regissörens Mel Brooks alla filmer, oavsett vad de handlade om och vilken karaktär de hade, fick heta ”Det våras för…”
Denna hjärndöda logik har dock en viss förankring. Regissören Mel Brooks flåsiga och snabbavverkade humor går igen i många av hans filmer. De har en gemensam stil och de flesta av dessa finns det ingen anledning att minnas. Men några scener i Det våras för galningarna (High anxiety, 1978) och Det våras för stumfilmen (Silent movie, 1976) samt naturligtvis den korta sekvensen med mannen som slår ner en häst i Det våras för sheriffen (Blazing Saddles, 1974) är minnesvärda. Och filmerna Det våras för Frankenstein (Young Frankenstein, 1974) och Det våras för Hamlet (To Be Or Not To Be, 1983) håller i sin helhet bra fortfarande.
Gene Wilder och Zero Mostel
Ledmotivet, Springtime for Hitler and Germany, är skrivet av Mel Brooks och har fortfarande sina poänger om man orkar att lyssna på texten lite noggrant. Följande rader är naturligtvis oförglömliga:
”And now it’s…
Springtime for Hitler and Germany
Deutschland is happy and gay!
We’re marching to a faster pace
Look out, here comes the master race!
Springtime for Hitler and Germany”
Men resten av filmen är det nog bara att glömma.
—
Peter Ekström tillhör Kulturdelens redaktion
