Hem » Bokhyllan, Facklitteratur, Recension » Facklitteratur: Mitt London

Facklitteratur: Mitt London

Mitt London

Jon Pelling

215 sidor

Karavan Förlag

 

MittLondon1Vi är 1000-tals, kanske till och med miljontals, svenskar som har en relation till London, min egen går närmare 40 år tillbaka i tiden, och under 2000-talet har jag varit där så frekvent att jag slutat se mig själv som turist (även om London-borna förmodligen fortfarande gör det)

Därför är det med både nyfikenhet och skepsis jag tar mig an Jon Pellings bok över hans egna favoriter i världsmetropolen. Han fokuserar främst på stadens östra delar, boroughs, och listar där på ett mycket praktiskt och överblickbart sätt vad som erbjuds under kategorierna ”Fika, Matställen, Sevärdheter, Nöjen, Shopping, Nattliv, Missa inte” samt en kortare rekommendation för hur man med fördel kan lägga upp sitt besök i varje stadsdel.

Boken har helt klart sina fördelar, men man ska vara på det klara med att den vänder sig främst till den som reser utan barn och primärt kommer till staden för att shoppa, äta och festa. Personligen kan jag inte bocka för någon av de rutorna, vilket ingalunda diskvalificerar boken för någon annan

Foto: Åsa Westerlund

Foto: Åsa Westerlund

. I reseguiders karaktär ligger kanske generellt också automatiskt förutsättningen att man själv inte känner till staden/landet, eller endast väldigt lite och verkligen behöver någon typ av stöd för att ta sig fram, och jag tycker boken är väldigt ”basic”, och vid i alla fall ett tillfälle kommer jag på den med att ha bristfällig information, som kan vara avgörande för upplevelsen.

Texterna är korta, vilket naturligtvis är bra, man kan inte läsa sida upp och sida ned om ett och samma ställe i en guidebok. Något jag trots allt saknar är en ”krok”, något som får mig att fastna för de olika platserna och ställena. London är en stad som är full med anekdoter, historier och minnen. Jag skulle vilja veta kanske bara en rad till om de ställen Pelling rekommenderar, något som gör platsen levande och personlig, men det får jag klara mig utan. Trots att boken sägs beskriva Jon Pellings London så överraskas jag av att den är så opersonlig. Inte ens när han rekommenderar vad han säger är den bästa sportbaren i en av stadsdelarna så får man veta varför det är den bästa. Inte är det väl bara chorizomenyn som lockar?

Men nog så. Kanske har vi alla ”Mitt London” om vi besökt staden många gånger, och med en så mångfacetterad stad så kommer alla dessa London att se olika ut. Så vem skulle jag rekommendera boken till? Paret eller kompisgänget som reser utan barn, och som inte varit i London många gånger och hunnit trampa upp sina egna stigar i storstadsdjungeln.

 

Camilla Johansson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree