BIO: Guardians of the Galaxy
Bioaktuellt, Film, Film & TV, Recension måndag, augusti 4th, 2014Guardians of the Galaxy
Science fiction/Action, USA, 2014
Regi: James Gunn
Manus: Nicole Perlman och James Gunn
Medverkande: Chris Pratt, Zoe Saldana, Lee Pace, Dave Bautista, Vin Diesel, Bradley Cooper, Michael Rooker mfl.
Längd: 121 minuter
Svensk biopremiär:1 augusti 2014
Betyg: 
— — —
När Marvel utannonserade att en av deras nästkommande filmprojekt skulle bli Guardians of the Galaxy var det med stor sannolikhet fler än ett par ögonbryn som höjdes. Att man skulle våga satsa på den relativt okända (åtminstone för en bredare publik) serien är i sig ett vågat drag, vilket inte försvagas av att två av karaktärerna är en skjutgalen tvättbjörn och en talande trädvarelse. Kanske var det därför passande att regijobbet gavs till tokstollen James Gunn, med ett förflutet i b-filmsimperiet Troma. Gunn, som de senare åren gjort scifiskräckisen Slither och den svarta superhjältekomedin Super, kändes vid en första anblick kanske inte som det givna valet för Marvel att låta ta en stor del av ansvaret för att deras hittills mest vågade satsning skulle bära frukt.
Mycket introduceras för oss i Guardians of the Galaxy. Filmen inleds med att den unge Peter Quill (Chris Pratt) förlorar sin mor och hipp som happ blir uppstrålad i yttre rymden. 26 år senare är han en småbov, som gärna kallas Star-Lord om han själv får bestämma, som stjäl allehanda saker för att tjäna sitt uppehälle. Under ett uppdrag ska Quill stjäla ett klot som visar sig innehålla krafter bortom hans vildaste fantasi, och han dras in i ett äventyr där galaxens öde står på spel. Även den maktgalne och kraftfulle Ronan (Lee Pace) vill ha klotet för att använda dess kraft i syfte att förstöra planeten Xandar, som hans ras varit i krig med i många år. Tillsammans med ett udda gäng bestående av tidigare nämnda tvättbjörn (Bradley Cooper gör röst), och träd (Vin Diesel gör röstninsatsen som består av tre ord) samt den urstarke och blodtörstige Drax (Dave Bautista) och den dödliga lönnmörderskan Gamora (Zoe Saldana) tar Quill upp kampen mot Ronan och hans anhängare.
Sammanfattningen ovan kan te sig något förvirrad, men att enkelt förklara vad Guardians of the Galaxy handlar om är definitivt inte någon enkel match. För otroligt mycket händer under filmens ungefärliga två timmar långa speltid. I många fall skulle detta kunnat bli en enda stor röra av idéer som aldrig ges fullt utrymme. James Gunn visar dock att han har koll på läget och drar med tittaren in i ett fartfyllt äventyr som bjuder på mer skratt än samtliga Marvel-filmer hittills gjort. Det är en film som tydligt blinkar mot äldre science fiction och främst 80-talet, samtidigt som den känns fräsch och som ett intressant steg vidare in i Marvels cinematiska världsbygge.
Ändå hinner inte ens James Gunn med allt. Skurkarna i filmen ges rätt vaga motiv bakom sina handlingar och man får nöja sig med att det kort och gott handlar om hämnd. Skurkarna i sig är förvissa intressanta, men anledningarna till varför de är sugna på att förinta en hel planet blir aldrig helt tydligt för oss som tittare. Att detta kommer som en bieffekt av att göra en film där så mycket nytt ska introduceras är mer eller mindre väntat, och Gunn ska ha en eloge för att filmen känns så tydlig som den faktiskt gör och att man inte sitter konstant förvirrad är en bedrift i sig.
I mina ögon nådde Marvel sin hittills starkaste formtopp i och med Captain America: The Winter Soldier. Där iklädde man sin superhjältefilm en kostym som lika gärna skulle kunnat sitta på en konspirationsthriller från 70-talet, och det är också den filmen som känns starkast frånskild de andra. Guardians of the Galaxy når inte riktigt dit, men håller fortfarande den klass man nu mer är van att Marvel skänker sina filmer. En uppföljare kommer 2017, och ingen lär bli förvånad om det blir James Gunn bakom rodret då igen. Tills dess har vi fått se vad JJ Abrams lyckats göra med sin kommande sjunde episod i Star Wars-sagan, men just nu känns det som att det underhållande rymdraffel som är Guardians of the Galaxy blir svårslaget som det här decenniets mest minnesvärda popcornrulle, åtminstone av de som inte utspelar sig på jorden.
— — —
David Larsson är redaktör på FromBeyond.se
