Björktavlor

Inlagd av Peter Ekström Okonstmuseet lördag, oktober 18th, 2014

Ta en välvuxen björkstam, rak och inte för grov. Låt nävern sitta kvar. Kapa den på diagonalen så att du får ovala skivor som är cirka en och en halv centimeter tjocka. Ta en sådan skiva, slipa och sandpappra den slät. Klistra nu på ett vackert vykort. Gärna med ett fotografiskt motiv från hembygden. Från Örebro eller kanske Järle. Möjligen Kramfors. Eventuellt kan ett par olika vykort kombineras. Ta fram färger och måla vidare så att vykortets motiv sträcker ut sig på hela den ovala ytan och det blir en omärklig övergång mellan vykortet och träet liksom mellan det fotografiska och det målade. En härlig blå himmel med ulliga vita moln rekommenderas. Oavsett om motivet är lantligt eller från staden ska på lämpligt ställe en björk målas in. Och oavsett årstiden på vykorten ska björkens krona vara tät och grön. Färgen som markerar björkens stam ska läggas på så tjockt att den framträder i relief mot ytan. När allt detta är klart ska den tunnaste penseln eller kanske en penna fram. Med denna ska ortsnamnet präntas på en neutral plats i bilden ty detta är ett minne av en plats dit någon kommer att komma och sedan vilja minnas. För att minnet ska komma till sin rätt bör tavlan förses med en liten ögla eller liknande på baksidan. Då kan den färdiga björktavlan lätt hängas på väggen på något annat ställe där man behöver minnas. Någon annanstans, hemma. Där är björktavlan borta.

Trots att det är enkelt görs det inte många björktavlor längre. Och man kan misstänka att både de som görs och de som gjorts inte möter samma respekt som förr. Men man kan ju, som Ludvig Rasmusson, hoppas att de får en renässans. Så här skriver han i boken Björktavlan i våra hjärtan (Postfuturistiska förlaget):

”Kanske får vi med tiden fram några stora björktavlekonstnärer, som vi kan visa upp på biennalen i Venedig, och skriva artiklar om i de eleganta flygtidningar på engelska som delas ut i utrikesflyget, där det annars står mest om Ingemar Bergman och svenskt konstglas.

Det är för tidigt att spå om det ännu. Dessutom verkar det som om björktavlornas storhetstid nu är över. Det görs nog betydligt färre idag än för fyrtio femtio år sedan. Men just i en sådan nedgångsperiod brukar de ’riktiga’ konstnärerna börja intressera sig.”

I boken Björk (Förlaget Balkong) skriver Marit Stigsdotter och Bertil Hertzberg om björktavlorna:

”Det är svårt att säga exakt hur och när björktavlan första gången dyker upp i Sverige, men mycket talar för att den kom via Tyskland omkring sekelskiftet 1900. Dessa målade väggprydnader föreställde vackra landskap. Innan postorderförsäljningen tog över såldes de av luffare och gårdfarihandlare.”

Och så här skriver Borghild Håkansson i Björktavlan i våra hjärtan:

”Motiven var inbjudande och visade ibland moderna miljöer som man kunde vara stolt över att ha besökt. På ett annat plan vittnar dessa bilder om betydelsen av en konkret värld, om identitet, om mening och sammanhang. Björktavlan höll ställningarna fram till sjuttiotalet. Sedan dess har Sverige förändrats och hela världen ligger nu öppen för oss genom TV, datorer och charterresor. Framtidstron har blandats upp med hot om miljöförstöring och budskap om ekonomiska kriser. Björktavlan är fullständigt passé.”

—

Peter Ekström

Ur Okonstmuseets samlingar. Tillhör nu Postfuturistiska Sällskapet. Vissa bilder kommer från annat håll. Avdelning: Väggprydnader/souvenirer. Underavdelning: Björktavlor. Beskrivning: Vykort limmade på träskivor och bemålade. Om du klickar på bilden så förstoras den och du kan se hela verket.