Dikter ur livet

Inlagd av Kulturdelen Blå Kalender måndag, december 1st, 2014

Fem dikter av Gun Molinder.

 

Till en bortgången kär

Var tog du vägen min kära

vi var ju så nära

Så vacker du i mina ögon är

men du finns i en annan sfär

Kanske möts vi åter en dag

på ett moln fyllda av välbehag

Vi kan sitta där och dingla med bena

i kärlek är vi aldrig sena

Älskar dig än

Ses vi sen?

Kanske, vi får se

Kommer du om jag sätter på en kopp te?

 

Till en mor

En mors kärlek tar aldrig slut

inte ens då barnen saknar hut

Säger bara ”glöm och kom åter”

och förlåter

menar att ”Du är bra på annat minsann”

”ja, bättre än någon ann”

Så stolt hon är över de sina

våra frusna hjärtan får hon att tina

Bara genom att finnas till

hos henne vi vara vill

Så rar och fin

Mormor, jag är för evigt din

 

Till mina vänner

Så härligt det är med vänner

som mig känner

De tar mig som jag är

om det så åt skogen bär

Släkten är också bäst

Den känns trygg som en häst

De finns alltid där för mig

vad som än tilldrar sig

Vadå säger de ju

du är ju du

Tack för att ni finns

Önskar detta virriga kvinns

 

Till vårt land

Vår svenska flagga svajar i det blå

Så skön att titta på

För att gilla vårt vackra land

behövs ingen fil kand

Sjöar, äng och skog

av det jag aldrig får nog

Gamla torp där arbetare stått i

medan rovlandet stått dem bi

Dragspel, logar, bryggor och dans

det finns ännu en chans

Såvida barnen sig lära

att detta ära

Gammal som ung

drottning eller kung

Inflyttad eller rotfast i vårt vackra land

detta är vårt gemensamma Samarkand.

 

Rådjursögon

Rådjursögon på mig ser

Vackra, bruna och djupa

jag är såld och ler

över vad jag får insupa

Hon är inte skygg

Jag står på andra sidan glasen

Hos oss är hon trygg

låter mig beundra hela gracen

Vilken skönhet, man blir stum

Jag tror hon vet

Hon är inte dum