Musik vid Siljan och på andra ställen

Inlagd av Kulturdelen Krönika måndag, april 20th, 2015

Nordeuropas äldsta musikfestival, Musik vid Siljan, återuppstår som vanligt vecka 27 – eller rättare sagt: inte som vanligt – eftersom kursutbudet i år förlagts till veckans första hälft och konserterna koncentrerats till torsdag—söndag. Bland årets många gäster märks Hillevi Martinpelto och systrarna Rigmor och Christina Gustafsson.

Efter diverse uppseendeväckande trubbel häromåret blir det i år ”riktig” opera på Dalhalla: Turandot (med bl.a. Nina Stemme) – dock endast två kvällar. Å andra sidan (en positiv överraskning) kommer Malena Ernman samt Julio Iglesias. Därutöver bl.a. gamla rebeller som Thåström och Lundell. Hoppas ljudteknikerna i år något sänker ljudnivåerna; extremstarka högtalarljud kan förstöra både konserter och öron.

En februarivecka varje år arrangeras en “vintermusikveckan”; en av Sveriges mest exklusiva kammarmusikfestivaler. Det är ett slags Vinterfest, men utan motsvarande medieståhej. Tidigare hölls denna rätt okända musikvecka på Grythyttans värdshus, men från i år arrangerar den Carl Jan Granqvist hemma på Saxå herrgård (dit även Saxå kammarmusikfestival brukar vara förlagd = ännu ett högklassigt evenemang, varje år i juni).

Vintermusikveckan i Saxå blandar musik och mat, vin och vinterpromenader. Evenemanget hölls första gången 1960, på ett pensionat i Tällberg, med violinisten Otto Kyndel som tillskyndare. Dennes fru berättade senare om visionen: ”Vi såg framför oss gnistrande vinterdagar, skidåkning, glögg och sprakande brasor och så naturligtvis musik i alla vrår, framförd både av amatörer och professionella musiker.”

Kombinationen vintersport/kammarmusik uppskattades av såväl publik som musiker. Efter skidåkning eller gemensamma slädturer samlades man med litet varm glögg på borden. I pensionatets annex spelade ett år ”Slalomkvartetten”, bestående av tre läkare och en kommendörkapten – samtliga iförda ytterrockar och mössor på grund av den låga rumstemperaturen… Ett urklipp från Falukuriren 1968 har rubriken ”Femtio gäster frossar i musik mellan skidturerna i Tällberg”. Och en av deltagarna förklarar: ”Man blir så överfylld av musik att det är med verklig svårighet man kommer ned på jorden igen, efter detta”. Men Dalapensionatet förvandlades till konferensanläggning – därför blev det senare Grythyttans Gästgiveri, och nu alltså Saxå herrgård.

Vilde Frang – vid sidan av Henning Kraggerud Norges främsta unga violinist – hörde jag nyligen spela Brahms violinkonsert tillsammans med Radiosymfonikerna under Daniel Harding (vars handlag med orkestern påminner mig om Simon Rattles visavi Berlinsymfonikerna). Vilde Frangs virtuosa tolkning drar ibland något åt det galanta snarare än det gestaltande – men ändå: så rasande snyggt! (Hon imponerade redan 2007, som tjugoåring, med Dalasinfoniettan.) Dessförinnan spännande ”förortsmusik” (Suburbia) av unge svensken Albert Schnelzer; med drag av såväl Stravinskij som Allan Pettersson.

—
Björn Gustavsson