Hem » Lyrik, Recension, Skönlitteratur » Lyrik: Trollmarknad och andra dikter av Christina Rossetti

Lyrik: Trollmarknad och andra dikter av Christina Rossetti

Trollmarknad och andra dikter

Christina Rossetti

Översättare: Olle Thörnvall

Ellerströms förlag. 47 sidor. Har utkommit.

 

trollmarknad-och-andra-dikterSka man kalla det heroiskt eller dumdristigt att ge sig på att översätta Christina Rossettis Goblin Market från 1862? En utmaning är det i alla fall, och jag kan egentligen bara komma på en person som skulle kunna ro uppgiften i land med fullgott resultat, nämligen Gustaf Fröding. Dessvärre är han död sedan drygt hundra år. Problemen infinner sig direkt: engelskans ”goblin” har ingen självklar svensk motsvarighet. Men om man inte är alltför John Bauer-fixerad, så fungerar väl ändå Trollmarknad rätt bra. Det är också titeln på den översättning av Olle Thörnvall som ellerströms nu publicerar som nummer 50 i sin Lilla serien med poesi.

Men varför är det så knepigt att översätta Rossettis berättande dikt om systrarna Lizzie och Laura som möter trollen och lockas av deras förföriska utbud av frukter och bär med rinnande safter? Det handlar om det som med ett fint ord kallas eufonin, dvs. ”välljudet”: versen, rytmen, rimmen, assonanserna, allitterationerna. Dikten virvlar fram i snabb takt. Den dansar och skuttar, studsar, stannar upp och tar ett språng – lekande, smekande, oberäknelig som de nojsiga och skojsiga, flamsiga och tramsiga, otidiga och påstridiga trollen. Rossetti gottar sig i språkligheter; hon är sensuell och sinnlig, leker med rytmer och rim. Trollens tal och både smidiga och knyckiga rörelser materialiseras i själva språket.

Christina Rossetti (1830–1894) målad 1866 av brodern Dante Gabriel Rossetti.

Christina Rossetti (1830–1894) målad 1866 av brodern Dante Gabriel Rossetti.

Christina Rossetti brukar associeras till prerafaeliterna, och det är inte så konstigt. Båda hennes bröder tillhörde den innersta kretsen, och Dante Gabriel använde dessutom systern, liksom hustrun Elizabeth Siddal, som ständigt återkommande modell. Så kom hon att rent bokstavligt bli ett slags prerafaelitisk ikon. I dikten ”In an Artist’s Studio” tycks hon se på fenomenet med ironisk distans när hon beskriver en målare som fyller alla sina dukar med en och samma kvinna: ”He feeds upon her face by day and night”. Men hans målningar visar henne inte som hon är ”but as she fills his dream”. Men Rossettis mest kända dikt är nog ändå ”In the Bleak Midwinter”, även om få kanske känner till att det är hon som skrivit texten till denna välkända Christmas carol.

Det finns ett drag av gotik och skräckromantik och spökballad i Goblin Market. Det låg i tiden. Christina Rossetti hade dessutom en berömd morbror, läkaren John Polidori, som inte bara var vän till Lord Byron och makarna Shelley utan dessutom var mannen bakom den första litterära vampyrberättelsen, The Vampyre från 1819. Ändå ska man inte överdriva det skräckromantiska hos Rossetti; här finns också en sprittande och smittande humor som yttrar sig i själva formen och formuleringsglädjen, i det lustfyllda ljudandet.

Illustration av Dante Gabriel Rossetti till systerns Goblin Market and Other Poems (1862).

Illustration av Dante Gabriel Rossetti till systerns Goblin Market and Other Poems (1862). Boken tillägnades systern Maria som också var författare.

Dikten har också vad man nog kan kalla en kristen kärna. Det handlar om att frestas och falla men också om återlösning och frälsning. Slutet är gott och bildar en hyllning till den självförglömmande systerliga kärleken som övervinner allt: ”För ingen vän är som en syster / i stormar eller stiltje”. Men om någon väljer att läsa dikten som en allegorisk framställning av drogberoende skulle jag inte heller bli direkt förvånad.

Förutom ”Trollmarknad” har Thörnvall tolkat nio kortare dikter. De understryker ytterligare Rossettis egensinniga blandning av lek och allvar där naiva tonfall utgör en del av ett raffinerat spel. Det torde, som sagt, vara i stort sett omöjligt att fånga detta i en översättning. Men Thörnvall gör verkligen ett tappert försök och kan vara nog så fyndig i en rad enskildheter. Ändå står det klart att det är just översättningar som man tar del av; den där lustfyllda läsglädjen som originalen erbjuder har svårt att riktigt infinna sig. Men här finns strålande undantag. Ett av dem gäller den kända dikten som börjar ”When I am dead, my dearest”. Den avslutar den lilla volymen och bildar verkligen ett utropstecken; så dess första strof får även avsluta denna recension:

När jag är död, min kära,
sjung ingen sorgesång,
sätt ingen skuggande cypress,
och inget rosbestånd:
var gräset som jag täcks av
med dagg och regnets ström:
och om du vill det, minns mig,
och om du vill det, glöm.

__________

Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree