Återigen en örfil till lärarkåren

Inlagd av Dixie Ericson Dixit lördag, december 19th, 2015

Vill svenska politiker ha lärare i skolorna överhuvudtaget? Det var en fråga som jag ibland ställde mig under min lärartid. Den är dessvärre fortfarande relevant.

Under min sista tid som gymnasielärare under senare hälften av 90-talet såg politiker och skolbyråkrater till att jag och mina kollegor var tvungna att några läsår arbeta med tre betygssystem samtidigt: det utgående hårt kritiserade femgradiga relativa betygssystemet, ett målrelaterat  med en femgradig skala och det då nya målrelaterade betygssystemet med fyra steg från icke godkänd till mycket väl godkänd.

Det var en riktig intellektuell härdsmälta i skolpolitiken. Inte den enda förvisso men den grövsta. Betygssättning är en oerhört svår uppgift som bara blir värre med åren. Också i de bästa av tider med tydliga kriterier och en omfattande fortbildning.

Min tilltro till skolpolitiker är sedan dess mycket låg. Med enstaka undantag. I mina ögon är alltför många cyniker som i första hand driver ett politiskt spel och inte tvekar att ta till det politiskt expedita för att verka handlingskraftiga. Som att skapa ett tillfälligt 5-gradigt målrelaterat betyg utan formulerade mål som en liten ranglig brygga mellan två system. Och utan att för ett ögonblick bekymra sig om lärare och elever och den komplicerade skolverkligheten. Eller betygssystemets rättssäkerhet. Eller sin egen trovärdighet. Skolverket gick in i standby när detta hände och mumlade någonting om sunt förnuft. 

Betygssystemet har återigen förändrats men attityden till lärarna finns kvar. Hur ska man annars förklara lärarlegitimationsreformens praktiska följder. Att de som inte har formell behörighet i det ämne de undervisar i inte får sätta betyg. Det måste enligt skollagen göras av behöriga lärare. Hur det ska gå till rent praktiskt är det ingen som riktig vet eller lyckats förklara. 

I vilket fall som helst är detta krångliga system en intellektuell katastrof och en förolämpning mot lärarkåren. I praktiken innebär det förmodligen att en behörig lärare måste sätta en ”kråka” någonstans i en betygskatalog efter en snabbkonferens med sin obehöriga kollega.

Skolminister Gustav Fridolin berörde problemet i en intervju. Han talade och pratade, talade och sade…?

Dixie Ericson frilansjournalist