Hem » Fokus » Bokmässan: Säljsnacket gör att nazismen skyfflas undan

Bokmässan: Säljsnacket gör att nazismen skyfflas undan

Ebba Gröns trummis Gunnar ”Gurra” Ljungstedt (till höger) samtalade med fotografen Lars Sundestrand och journalisten Jan Gradvall om den svenska punkvågen med anledning av den nyutkomna fotoboken Station Rågsved. I slutet av seminariet tog Gurra tillfället att göra ett ställningstagande mot nazismen.

Ebba Gröns trummis Gunnar ”Gurra” Ljungstedt (till höger) samtalade med fotografen Lars Sundestrand och journalisten Jan Gradvall om den svenska punkvågen med anledning av den nyutkomna fotoboken Station Rågsved. I slutet av seminariet tog Gurra tillfället att göra ett ställningstagande mot nazismen.

Vissa menade att yttrandefriheten skulle hotas om inte den nazistiska tidningen Nya Tider fick ställa ut på Bokmässan i Göteborg. Men, som Petter Larsson (Aftonbladet, 25/8) påpekade: mässgolvet är inget torg, det gäller att skilja på bokmässan och staten.

Bokmässan arrangeras av en privat aktör som själv bestämmer vem de vill samverka med. Därför blir det irrelevant i sammanhanget när Bokmässans grundare, Bertil Falck, i en debatt i Expressens monter hänvisar till grundlagen för att försvara beslutet att upplåta monterplats åt Nya Tider. Arrangören av bokmässan kan inte smita undan ansvaret genom att hänvisa till grundlagen.

På torsdagskvällen genomförde Författarförbundet en manifestation där ett hundratal personer bildade en mänsklig kedja vid Nya Tiders monter och hade blå maskeringstejp klistrad över munnarna. Under resten av Bokmässan föreföll nazisternas närvaro passera närmast obemärkt. Kanske kan de förvirrande turerna där arrangören ändrade sig flera gånger angående Nya Tiders monterplats ha gjort att det blev för kort tid för större mobilisering för antirasistiska krafter i kultursektorn. Det kan dessvärre också handla om att högerextremismen ytterligare normaliserats.

En annan orsak kan vara att säljsnacket gör att det obehagliga och konfliktladdade skyfflas undan. ”Först kulturen, sedan kommersen”, sa en journalist skämtsamt under en författarintervju i en av montrarna och syftade då på att samtalet först handlade om innehållet i den aktuella boken och sedan avslutades med en uppmaning om att gå och köpa densamma och få den signerad. Själv upplevde jag det snarare som att kulturen och kommersen flöt ihop och att samtalen om böckerna ofta kändes tillrättalagda. Ett författarsamtal avslutades med att intervjuaren sa att författaren var ett geni och att priset på den aktuella boken egentligen var för lågt. Snart stod åhörarna uppradade på kö till signeringen.

Det här tillrättalagda säljsnacket blev för mig särskilt tydligt i ett samtal med författaren Sture Bergwall. Obehagliga frågor om det lidande som han vållat anhöriga genom sina falska erkännanden lyste med sin frånvaro. I stället prisades han för sin bildning och stilistiska förmåga och framställdes entydigt som offret som blivit oskyldigt dömd för flera mord. Det var berättelsen om hans martyrskap och hans långa väg tillbaka som lyftes fram. Bergwall berättade att han varit drogfri i många år och att han återfått en god kontakt med sina släktingar. Han bor numera i fjällen, vaknar med ett leende varje morgon, och funderar på att skaffa hund.

Säljsnacket gör alltså att ämnen som upplevs som obehagliga skyfflas undan. Ett exempel på ett sådant ämne är nazismen.

Ett glädjande undantag från den regeln var när Gunnar ”Gurra” Ljungstedt, tidigare trummis i punkbandet Ebba Grön, i slutet av seminariet ”Ebba Grön i unika bilder” yttrade följande:

-Jag vill bara säga en sak till: Jag tycker att chefredaktören för Nya Tider är en väldigt skrämmande person.

Glädjande är också att 103 kulturarbetare dagarna efter Bokmässan gått samman i en protest mot att nazistiska Nya Tider fått monterplats. I ett upprop (Expressen, 27/9) uppmanas Bokmässan att inte låta rasistiska och odemokratiska utställare delta nästa år.

”Om Bokmässan misslyckas med att ställa dessa grundläggande krav på sina samarbetspartners ser vi oss tvingade att avstå från att närvara”, skriver de.

Magnus Gustafson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • En viss oro

    En viss oro förmärks   Huvudsaken läggs åt sidan Sånt […]

  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

Kulturbloggen

  • Stadra Teater sommaren 2017

    Sommaren är här, och till sommaren hör sommarföreställningarna, de där som gärna äger rum en bit utanför städerna – som […]

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree