Hem » Bokhyllan, Övrigt, Recension » Essä: Det är natten

Essä: Det är natten

Det är natten

Karolina Ramqvist

Norstedts  85 sid.

betyg-4

13074887_o_1Vad är en författare? Är det den som skriver boken, eller den som framträder efteråt och pratar om den?
Vad är skillnaden – om det nu ÄR någon skillnad.

I en liten nätt bok, ja ett litet häfte med anspråkslöst och färglöst omslag funderar Karolina Ramqvist över detta. Det är chosefritt och har en spontan karaktär, men är ytterst välformulerat och genomtänkt nerskrivet. För mig blir det en pendang till min absoluta favorit bland böcker, Om konsten att läsa och skriva av Olof Lagercrantz. Även den i blygsamt format, men innehållande betydligt mer än många böcker i 300-400 sidorsformatet. Lagercrantz skriver – på en sällsynt njutbar svenska – om vad som händer i oss när vi läser – och skriver.

Karolina Ramqvist skriver vem det är som skriver. Hon började fundera över det här, när hon skulle ut och prata om sina första romaner. Hon kände att det inte var samma person som skrivit boken som nu skulle tala om den. Någonting händer när boken är klar och ligger där fysiskt framför ögonen. Det är inte samma DU som du var DÅ.

När boken är klar är det Författaren som framträder, menar hon. Den har fått en roll att förvalta. ”Ursprungsjaget”, formulerar hon det, skyms nu av författaren och hens bok. Den som skrev boken finns inte längre! Boken utraderar henne….

Att skriva och att författa är därför två helt olika saker, menar Karolina Ramqvist. Hon är inspirerad av några rader av Bodil Malmsten som hon inleder boken med:

”Det är inte som författare jag skriver det här – medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt”.

En del författare blir skickliga estradörer, beskriver Ramqvist. ”De kunde stå på ett ben och vissla likt ovanliga fåglar…och på det mest otroliga sätt koppla det till sin aktuella bok så att varje människa köade i timvis efteråt för att köpa den och få den signerad. Den kunde lika gärna var tom, tänkte jag bittert varje gång jag såg det ske…”

Efter att en bok var klar och författarrollen inträdde fick Karolina Ramkvist allt svårare att återfå det JAG som skulle skriva nästa bok. Att återfå det hon beskriver som ett autentiskt jag, den som skriver. Hennes tankar om det här har blivit en fin bok av ovanligt slag om detta att skriva. Själv har jag i mitt yrke som journalist gjort otaliga intervjuer med just författare. Ramqvists bok gör mig lite orolig: Vem är det egentligen jag intervjuat eller samtalat med, i radioprogram och på Bokens Dagevenemang?

Martin Dyfverman tillhör Kulturdelens redaktion

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2022 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree