CD: Pianokonserter av Zara Levina
Recension, Skivhyllan, Skivor lördag, mars 25th, 2017
Zara Levina: Piano concertos 1 & 2 (Capriccio/Naxos). Speltid: 56’18.
Maria Lettberg (piano), Rundfunk-Sinfonieorchester Berlin, Ariane Matiakh (dirigent)
Betyg:
–
Det är alltid spännande när det dyker upp en tonsättare som man aldrig hört talas om. Zara Levina föddes 1906 i Aleksandrovsk (Ukraina) och utbildade sig i Moskva där hon hade storheter som Glière och Mjaskovskij som lärare. Som tonsättare var hon alltså verksam i Sovjetunionen, där hon tidvis tvingades leva och verka under hård ideologisk press. Hon dog 1976.
Här presenteras hon med sina två pianokonserter. Den första är från 1942, men den är djupt förankrad i storskalig, rysk romantisk tradition. Det är Rachmaninov man får i tankarna, inte Prokofjev eller Sjostakovitj. Man sveps med av den flödande melodiken i första satsen, för att så försjunka i ett inåtvänt andante som bryts av en kraftfull final som låter verket sluta i levnadsglad triumf. Den andra konserten, från 1975, blev det sista Levina skrev, och enligt henne själv också det bästa. Det är ett kärvare och mer koncentrerat verk i en enda sammanhållen sats. Tonspråket har blivit modernare, personligare och mindre melodiskt, och pianot får mer av slagverkskaraktär. Man ska för den skull inte förvänta sig ett avantgardistiskt verk à la Schnittke, Gubaidulina eller Ustvolskaja. Men mycket har hänt sedan den förra, traditionellt utformade konserten. Hur som helst visar den här skivan att det fortfarande finns spännande musik att upptäcka om man går lite utanför allfarvägarna. Så varför inte lämna de välbekanta ryssarna ett tag och ge Zara Levina en chans? Det är hon definitivt värd.
Solist är Maria Lettberg som för ett antal år sedan fick översvallande beröm för sin kompletta inspelning av Aleksandr Skrjabins verk för piano, och vad jag förstår gör hon en strålande insats även här.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
