Hem » Recension, Skivhyllan, Skivor » CD: Apikorsim Heretics med The Klezmatics

CD: Apikorsim Heretics med The Klezmatics

The Klezmatics: Apikorsim Heretics (World Village/Naxos). Speltid: 62’24.
Frank London (trumpet, flygelhorn, orgel, althorn, munspel, sång mm), Lisa Gutkin (violin, viola, sång), Lorin Sklamber (sång, dragspel, gitarr, piano), Matt Dariau (altsaxofon, klarinett, basklarinett, kaval, sång), Paul Morrissett (bas, tsimbl, barytonhorn, gitarr, sång), Ritchie Barshay (slagverk, sång)

Betyg:

Den östjudiska klezmermusiken kom under 1900-talet att flytta till USA och Argentina i samband med judisk emigration och flykt undan ryska pogromer och nazistisk utrotningspolitik. Men även där kom den allt mer att förlora sin plattform, och enastående klarinettister som Naftule Brandwein och Dave Tarras hamnade i glömska. Men så, på 1970-talet, var det dags för en revival med band som The Klezmorim och Klezmer Conservatory Band och artister som Giora Feidman och Andy Statman. Sedan dess har klezmern erövrat världen; den har inte bara återvänt till sina gamla domäner med polska band som Cracow Klezmer Band och Kroke utan också satt spår i Sverige med exempelvis Sabbath Hela Veckan och Den flygande bokrullen. Och det är inte så sällan man hör klezmertongångar i diverse filmmusik, och då inte bara i filmer med judiska motiv.

The Klezmatics bildades i New York 1986 och hör sedan skivdebuten tre år senare till de ledande klezmerkapellen. Man tar fasta på den ursprungliga klezmermusikens närhet till fest och dans och ger den samtidigt en närhet till sin egen amerikanska samtid. Resultatet är klezmer med ett ”rockigt” sound, utan att man för den skull elektrifierat sig. Här finns ett rejält tryck och man räds inte det smått galna, vilket en låttitel som ”NY Psycho Freylekhs” indikererar. Även albumtitlar som Rhytm + Jews (1992) och Possessed (1997) talar sitt tydliga språk. Av de ursprungliga medlemmarna återstår idag tre: Frank London, Paul Morrissett och Lorin Sklamberg, medan två av de mest kända, klarinettisten David Krakauer och violinisten Alicia Svigal, gått vidare och ersatts av Matt Darriau och Lisa Gutkin – och slagverkaren David Licht har lämnat plats för Richie Barshay. Men att bandmedlemmar kommer och går är ju naturligt. Att attityden består kan man dock konstatera efter att ha hört The Klezmatics senaste album: Apikorsim Heretics. Det innebär för all del också att bandet inte utvecklats så mycket utan går vidare på invand väg. Men det man kan, det kan man. Och det man gör, det gör man bra.

Albumets femton nummer är en blandning av traditionellt och nyskrivet med mycket sång. Frank London svarar för de flesta nya numren, men även Lisa Gutkin och Matt Darriau bidrar. Lite större variation hade inte skadat. Allt är inte fullt ös, men jag hade ändå gärna sett att man öppnat för fler låtar där den mer känslosamma och ”berättande” sidan av klezmern fått komma fram. Men det är synd att klaga, när man bjuds så mycket medryckande och laddad musik. När The Klezmatics drar igång på alla cylindrar och med öppna spjäll är det bara att hänga på, fastklamrad på bönpallen.

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree