CD: Orkesterverk av Henri Dutilleux
Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skivhyllan, Skivor tisdag, april 11th, 2017
Henri Dutilleux: Symphony No. 2; Timbres, espace, mouvement; Mystère de l’instant (Naxos). Speltid: 62’38.
Orchestre National de Lille, Darrell Ang (dirigent)
Betyg:
Länge var han något av en doldis, men när han dog för fyra år sedan betraktades han inte bara som den franska musikens grand old man (han var 97 år) utan också som en av samtidens främsta tonsättare. Jag talar om Henri Dutilleux. Numera finns åtskilliga skivor med hans verk, och den som vill slå på stort kan satsa på någon av boxarna med allt från 4 till 7 cd. Vill man börja försiktigare får man nu chansen när Naxos ger ut en cd med tre orkesterverk av högsta klass. Ja, den relativt sparsmakade tonsättaren släppte i stort sett bara ifrån sig sådana.
Vincent van Gogh: Stjärnklar natt (1889).
Dutilleux ger gärna sina verk mer eller mindre filosofiska titlar med dragning åt tillvarons mysterier. Här kan vi avnjuta Timbres, espace, mouvement (ung. Klang, rymd, rörelse) som också har en alternativ titel: La nuit étoilée (Stjärnklar natt). Den som kommer att tänka på Vincent van Goghs berömda målning med samma namn gör alldeles rätt. Har man sett målningen är det inte svårt att associera musiken till dess blossande och virvlande stjärnor. Mystère de l’instant (ung. Ögonblickets gåta) består av tio korta och kontrasterande satser där Dutilleux excellerar i en rad spännande klangliga effekter. Symfoni nummer 2 har fått namnet ”Le Double” (ung. den dubbla eller kanske Dubbelgångaren) och låter klarinetten spela en framträdande roll, ibland med lite jazziga tongångar à la Gershwin. Symfonin har f.ö. ett visst samband med Gauguins målning ”Varifrån kommer vi? Vad är vi? Vart går vi?”som också pryder skivomslaget.
Musiken har en dragning åt det atmosfäriska; den liksom utforskar yttre och inre rymder. Men Dutilleux är inte ens i närheten av new age eller Arvo Pärt eller någon form av musikalisk nyandlighet. Orkesterbehandlingen är både stämningsrik och kraftfull och rytmerna ofta pregnanta. Den här cd:n är en strålande inkörsport till Dutilleux’ klingande och oupphörligt fascinerande universum.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
