Pickmönstring är ordet!

Inlagd av Dixie Ericson Dixit lördag, augusti 5th, 2017

Även du min Borg, far genom min skalle. Det finns inget så uppiggande som att få bemärkta  människors förment dålig moral offentligt uppvisad. Speciellt när det regnar för andra dagen i rad från en vackert grå himmel. Att det sen är en före detta ekonomiminister, en politiker med star quality och begåvad med hög charmfaktor som plötsligt uppträtt som en sällskapslivets Mr Hyde på en privat fest. Medievänligt i kubik. Kort sagt en stöttepelare som spårat ur eller fått en blackout som man säger. Anders Borg har givetvis bett om ursäkt på Facebook och skyller på att han haft så mycket att göra. Och den gamla vanliga visan att han inte dricker mer än andra.
Detaljerna är inte oviktiga i sammanhanget. Borg lär ha hängt fram den, ja sitt maskformiga bihang i otid, you know what I mean, vår käraste manliga fetisch…  till beskådan och begrundan.  Och tagit andra män i skrevet, sexuellt ofredande kallas det, anbefallt pickmätning, en gammal pennalistisk maskulin paradgren. Lite Strindbergsk så där. Självklart har han benämnt några närvarande kvinnor för horor och slampor. Fattas bara annat, när en man tar ut svängarna då ingår kvinnookvädande.

Det finns konsekvens i mäns blackout av den här mer elakartade typen. Mallen är  ett kulturellt bagage på den mörka sidan av vårt manliga intranet som turligt nog mestadels – ibland nödtorftigt – hålls i schack av mentala grindvakter. Den tändande gnistan lär i den här malören ha varit missnöjet med en oönskad sovplatsplacering med ett åtföljande adrenalinflöde som knockade grindvakterna.
Denna tragikomiska händelse aktiverar också vår kulturs alkoholblindhet. Anden i flaskan är överallt närvarande och ställs aldrig riktigt till svars för sina härjningståg med oskyldiga olycksoffer till höger och vänster. Vi lever ju ett hedonistiskt och tillåtande samhälle där till och med idrott och alkohol numera hör samman.

Borg påstår sig alltså inte dricka mer än andra, vilket nog inte säger någonting i sammanhanget. Men anta att han denna olycksaliga kväll bara druckit Ramlösa, hade han då spårat ur? Nej, med största sannolikhet inte. En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav, heter det så vist och sant i Ordspråksboken i den gamla översättningen. Det är den tråkiga, den förbannande, den mördande, den stinkande, den förslavande, den rysliga alkoholen som återigen förvirrat och fällt en människa och fått en ex-minister att göra sig till åtlöje. Därom råder inget tvivel.

Men Borg får mycket kamratstöd på sociala medier. Vackert så! Han är ju bevars en populär och tjusig maktman i sina bästa år, nästan 50. Shit happens, verkar somliga tycka och det är  lite tjusigt att han bara är människa och visar sig gemen och så där stilös och oregerlig som män kan vara i största allmänhet. På festivaler till exempel. Han är som vi andra (män) som understundom tar oss för mycket till bästa. Gärna på sommaren. (Med den fina frasen kan man länge dölja ett kvalificerat alkoholmissbruk.)
Andra åter tycker att lite bråk ska det vara för att det ska bli fest. Utan manliga buffligheter, inget partaj! Och så här går det till i våra kretsar. Hoppsan! Nykterhet, skötsamhet och ett vårdat språk är bara för småborgare och moralister.  Rör inte vår drog och håll käften om alkoholen som ett stort samhällsproblem. Basta! Vafalls! Ska man inte få supa till ibland. Vilken puritanism!

Kvinnor har dock inte råd att visa sig så naket mänskliga som Borg.  Jag erinrar mig den onyktra kvinnliga SSU-ordföranden som råkade i gräl på krogen och blev utkastad. Hon fick inte mycket sympatier för sin mänskliga svaghet – och försvann ur politiken. Exemplet kan mångfaldigas. Man må supa, kvinna icke.

Dixie Ericson är frilansande kulturjournalist