Hem » Helgesson » Medieteknologiska nedslag del 2. Sokrates och McLuhan.

Medieteknologiska nedslag del 2. Sokrates och McLuhan.

Papyrus

Sedan ungefär 20-25 år tillbaka pågår genom digitaliseringen en stark teknologisk förändring av vårt förhållande till skrift och bild. Här presenterar jag kortfattat några av de mest framträdande mediehistorikerna eller mediefilosoferna som förbinder kultur och teknik.

Språket och långt senare skriften och då särskilt den linjära alfabetiska skriften är nog mänsklighetens viktigaste uppfinning. Walter Ong (se nedan) har uttryckt det så att ”Mer än någon annan enskild uppfinning har skrivkonsten omformat det mänskliga medvetandet”.

Sokrates, förmedlad av Platon, kritiserade skriften med argument som känns igen i kritiken mot senare medier såsom boktryckarkonsten, televisionen och också mot den pågående digitaliseringen.

Citat
Min förra artikel, Mediehistoriska nedslag del 1, avslutades med ett något drastiskt uttalande av genetikern Jacques Ruffé och här följer ytterligare några citat. Författaren William Burroughs har sagt om människan, att: ”Hon är en apa, likt andra apor, men i henne har trängt in ett virus från en främmande planet, vid namn Språket”. Den amerikanska socialfilosofen Norman O Brown hävdar i sin bok Life against Death att språket inte uppkom som ett nyttoinriktat redskap utan som en lek – som sång. Först i ett senare skede blir språket underordnat verklighetsprincipen. Det tredje citatet är ett klassiskt yttrande av den engelska litteraturkritikern I. A. Richards: ”Skriften (eller boken) är en maskin att tänka med”.

Myrstigar. Sokrates/Platon
I sin bok Myrstigar från 1999 har poeten och språkforskaren Jesper Svenbro som motto ett citat från poeten Werner Aspenström ”Bokstäverna kryper fram, som myror i april”. Svenbro skriver ”För grekerna – och inte bara för Platon – står det besjälade, levande ordet, lógos émpsykhos, i ett väldefinierat motsatsförhållande till det skrivna ordet, lógos gegramménos.” Den poetiska rösten som symboliseras av cikadan dör då den fixeras av bokstäverna, myrorna.

I Platons dialog Faidros framför Sokrates (som inte nedtecknade något) sina invändningar mot det skrivna ordet. I sammanfattning: För det första kritiserar han det skrivna ordet för att det inte är interaktivt. För det andra är skriften fixerad och statisk till sin karaktär och kan då inte förmedla nya kunskaper eller insikter. För det tredje så gör skriften inte skillnad på person och person. För det fjärde så menar Sokrates att skriften försvagar minnet.

Var Sokrates/Platon helt igenom allvarlig i sin utläggning om talets överlägsenhet? Sokrates avslutar: ”Och nu må det vara slut med vårt skämt om talarkonsten.” Vad menar han? Och Platon bör väl ha varit medveten om det paradoxala att i skrift försvara talet och kritisera skriften. Han var för övrigt även kritisk inställd till bilder och poesi.

Jag har hittat ett snarlikt (kanske samma), något längre citat från en dikt av Aspenström som lyder: ”Bokstäverna kryper fram igen, som myror i april, och erbjuder sig att bära våra strån.” Naturligtvis påverkas myrorna och deras väg av omgivningen och de tar med sig bråte, däribland döda cikador, som de bygger sina myrstackar av.

Sokrates

Sokrates och Platon levde i en brytningstid, 400-talet f.v.t. Det grekiska vokalalfabetet hade tidigare utvecklat det analytiska tänkandet och kunskap lagrades inte längre enbart med hjälp av minnestekniker och retorik utan med hjälp av skriven text. Vad skrev man på och med vad? Vilka skrev och vilka läste? Den s.k. kulturella praktiken är också intressant.

Tiden mellan perserkrigen och Spartas herravälde brukar kallas Atens storhetstid, en dynamisk och kreativ period då tragöderna Aischylos, Sofokles, Euripides och Aristofanes var verksamma. Antikspecialisten Eric Havelock m.fl. har också hävdat att det fonetiska alfabetet utgjorde en viktig förutsättning för den grekiska filosofins utveckling.

Senare under hellenismen (ungefär 300-100 f.v.t) spreds grekisk kultur också österut och Alexandria växte fram som en kulturmetropol med bl.a. vetenskapsinstitut och ett omfattande bibliotek.

”Torontoskolan”
Åtminstone tidigare var humanister inte särskilt förtjusta i att höra talas om ordets eller skriftens teknologisering. På 1960-talet fick Marshall McLuhans bok Media. Människans utbyggnader (1964, i svensk översättning 1967) ett visst genomslag även om jag och många med mig vill hävda att hans ”Mediet = budskapet” som då blev något av ett mantra har missförståtts. Han har också sagt ”Våra teknologier ligger flera generationer före oss och vårt tänkande”. Först i och med digitaliseringen verkar tiden vara mogen för dessa tankegångar som framfördes av flera inom den s.k. Torontoskolan med företrädare som McLuhan, Harold Innis, Eric Havelock och Walter Ong, vars bok kom på svenska 1990 med titeln Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet, numera ett standardverk på svenska universitet. Deras teorier tar på olika sätt upp frågan om tekniska nyskapelsers betydelse för mänsklig kommunikation. De påtalar den medieteknologiska utvecklingens inflytande på vårt tänkande och det är först nya medier som gör de gamla synliga. Inom den s.k. transformationsteorin delas den mänskliga kommunikationens historia ofta in i fyra dominerande utvecklingsnivåer eller paradigm. 1) Talet, 2) Skriften, 3) Det tryckta ordet, 4) Det digitala (eller elektriska) ordet.

Marshall Mcluhan

Flusser

Mediefilosofen Vilém Flusser talar om två fundamentala vändpunkter; uppfinnandet av linjär skrift och uppfinnandet av tekniska bilder. Han menar också att det förhistoriska medvetandet uttryckte sig i bildkoder, det historiska i alfabetiska koder och det nya medvetandet i digitala koder. På svenska finns endast en bok av Flusser och det är En filosofi för fotografin från 1988.

Kittler
Enligt den tyska mediehistorikern Friedrich Kittler så har medier i huvudsak tre funktioner. Att lagra data, att överföra data och att bearbeta data.

I essäsamlingen Maskinskrifter”som kom på svenska 2003 skriver han på s.226: ”En okänd, förmodligen från Miletos, gjorde det möjligt att med hjälp av det grekiska vokalalfabetet både skriva ned språkliga fonem, hela positiva tal och spelade eller sjungna intervall. Resultatet blev litteraturen, pengarna och musiken som vi känner dem”. Kittlers omfattande verk Nedskrivningssystem 1800-1900 kom 2012.

Debray

Régis Debray, den tidigare vänsterradikalen och rådgivaren till den franske presidenten Mitterand, har myntat begreppet mediologi. Han har delat in medietiden i stadierna: Det talade ordets tid, logosfären, det skrivna och tryckta ordets tid, grafosfären och televisionens tid, videosfären. Ett av hans nyckelord är transmisson, överföring.

I nästa artikel blir det mer om Flusser, Kittler, Debray och jag rör mig framåt i historien.

Bo Helgesson

(artikeln bygger delvis på Mikael Hörnqvists utmärkta universitetskurs Nya media-från papyrus till cyberspace, 2003.)

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

Kulturbloggen

  • Tävling: Baywatch

    Svara på fråga och var med och tävla om Baywatch på Blu-ray!

  • Tävling – Wonder Woman

    Kulturdelen har fått tre exemplar av Wonder Woman på Blu-ray som du nu kan vara med och tävla om.

  • Blå Lotus på Live at Heart

    Efter att ha spelat i många olika konstellationer har han lyckats förverkliga sin musikaliska vision i den orgelbaserade trion Blå […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree