Hem » Helgesson » Medieteknologiska nedslag del 3. Flusser, Debray och Kittler.

Medieteknologiska nedslag del 3. Flusser, Debray och Kittler.

Codex Vaticanus

Mediefilosofen Vilèm Flusser (1920-1991) som i essäns form framför sina tankeväckande, ofta drastiska och motsägelsefulla formuleringar hävdar bland annat apropå skriftens upptäckt att då skapades det ”historiska medvetandet”. ”Alltsedan dess har det historiska medvetandet bekänt sig till en kamp mot det magiska medvetandet; och vi kan observera denna kamp mot bilden bland judiska profeter och hos grekiska filosofer, främst hos Platon. Denna skriftens kamp mot bilden, det historiska medvetandets kamp mot magin, kännetecknar all historia”.

I varierande grad finns det drag av medie/teknik/determinism hos de flesta medieteoretiker. I efterordet till Flussers essä En filosofi för fotografin menar Jan-Erik Lundström att: ”En balansgång mellan politiska, sociala och historiska faktorer och en mediedeterministisk essentialism är avgörande för all mediateori”.

Kulten av skriften
I artikeln Monoteismens mediologi påstår Regis Debray (1940-), den franske författaren och medieforskaren, att människan först tror med sina fötter, sedan följer huvudet efter och under människans vandringar steg Gud henne åt huvudet. Debray ställer hypotesen att monoteismen är en armodskultur förknippad med vandringar i ökenmiljö. Landsförvisning, flykt, uttåg är de centrala orden i Gamla Testamentet. Det gällde att ta med sig det absolut nödvändiga. Största möjliga mening på minsta möjliga utrymme. ”Israel uppfann det minst ogynnsamma målet, den mest immateriella av alla nedslagsplatser: kulten av skriften”.

Naturligtvis ger öknen inte automatiskt upphov till monoteismen utan öknen är den mest gynnsamma jordmånen för monoteismens framväxt och: en bärbar gud.

Debray pekar också på den nära relation som rådde mellan bokens (kodex av pergament) begynnelsetid och spridningen av de första kristna texterna. Debray menar även att boken, behållaren av text drog nytta av innehållets helighet så att tro på Boken och att tro på Gud gradvis blev synonyma.

Det var först under 300- och 400 e Kr som pergamentet på allvar började ersätta skriftrullen eller papyrusvolymen inom den romerska boktillverkningen och själva ”bläddrandet” i pergamentkodexen innebar enligt den tyska mediehistorikern Friedrich Kittler (1943-2011) att en ny makt inrättades.

Boktryckarkonsten
Marshall McLuhan
(1911-1980), som senare medieskribenter ofta förhåller sig till, beskrev medierna som en förlängning av våra kroppar, organ och nervsystem och som ett slags sekundära medier såg han exempelvis det elektriska ljuset, hjulet, cykeln, bilen, tåget, vägar och flygplan.
”Liksom alla andra utbyggnader av människan, fick boktryckarkonsten psykiska och sociala konsekvenser som med ens ändrade de föregående kulturella avgränsningarna och mönstren” (McLuhan, Media: Människans utbyggnader). Kittler däremot ser inte medier som människans utbyggnader utan som etapper i en långdragen eskalation.

Detalj från Notre Dame

”Ceci tuera cela” – den här kommer att döda den där – är ett citat som ibland används i debatten om ny informationsteknik. Det är Umberto Eco som för det på tal i en föreläsning 1996, From Internet to Gutenberg. Citatet är hämtat från Victor Hugos roman Ringaren i Notre Dame. Ärkediakonen i katedralen, Claude Frollo jämför katedralen med boken:

”Ärkedjäknen betraktade stenkolossen en stund under tystnad och sträckte därefter med en suck ut sin högra hand mot den tryckta boken som låg uppslagen på bordet, medan hans vänstra hand pekade mot Notre-Dame, och han lät en sorgsen blick vandra från boken till kyrkan: – Ack, sade han, denna skall döda denna!”

Tiden är senmedeltid i Paris, några decennier efter tryckpressens etablering. Framförallt katedralens inre men även dess yttre utsmyckning var som ett enormt bildbibliotek med berättelser och figurer som starkt påverkade dåtidens besökare. ”Ceci tuera cela” – bokstäverna kommer att döda bilderna. Arkitekturen sätts i samband med boken.

Gutenbergs uppfinning innebar den första industriella serietillverkningen och som medieskribenten Karl-Erik Tallmo uttrycker sig: ”Med boktryckarkonsten kom textens fixering att utsträckas från exemplaret till upplagan – ett oerhört framsteg”.

Den tänkande skriften
Ett flertal författare har uttryckt känslan av att skriften och maskinen (skrivverktyg) tänker åt dem. ”Jag vet mycket väl att jag bara är en bokskrivningsmaskin”, säger den franske författaren Chateaubriand. Nietzsche skriver i ett brev; ”Vårt skrivverktyg medarbetar i våra tankar”, och ”Det är inte jag som skriver, det skrivs i mig”, sade Claude Levi-Strauss i en intervju.

Det handlar bland annat om medvetandestrukturer, om att skriften inte kan skiljas från tillhörande tekniska processer och frågan, vem är det som talar i texten? Gunnar Ekelöf uttrycker det så här i En Mölna-Elegi:

”Varken vald eller väljare,
varken täljare
eller gemensam nämnare:
Din formel är strecket mellan
aldrig och sällan,
du har den skriven på pannan:
Densamme och ändå en annan”

(se Res Publica nr 1/98 tema: den tänkande skriften)

Debray
I förra artikeln nämnde jag Debray och mediologi, en relativt ny disciplin som bör ha en tvärvetenskaplig inriktning och ta sin utgångspunkt i interaktionen mellan människa och informationsteknologin. Hur överförs kultur och hur förändrar nya medier kunskapens innehåll? Det viktiga är hur ett ”meddelande” används, inte så mycket hur vi tolkar det.

Enligt Debray är det inte idéerna som styr världen, utan världen – historiens massiva krafter – som styr idéerna.

Kittler
Om Debray talar om överföring så använder Kittler begreppet förmedling. I förordet till Kittlers essäsamling Maskinskrifter skriver redaktörerna ”att där den estetiska analysen traditionellt nöjer sig med att utlägga denna sköna nya värld av tecken, ljud och bilder på dess egna villkor, tar Kittler steget vidare och frilägger fenomenens grund i mediernas materialitet”.

För att förstå samtidens mediala villkor måste man då enligt Kittler diskutera cybernetikens vetande och likaså förstå hur mediet historiskt sett är förbundet med kriget. Och där lutar han sig bland andra mot kulturteoretikern Paul Virilos studier i boken Krig och film. Perceptionens logistik. Inom skönlitteraturen har Kittler i detta ämne funnit sitt ”Magnum opus” i Thomas Pynchons roman Gravitationens regnbåge och här följer ett citat om Andra världskriget från romanen: ”Det betyder att det här Kriget aldrig var politiskt alls, att politiken bara var teater, ett sätt att avleda människors tankar… i hemlighet styrdes det i stället av teknologins krav”.

”Medierna definierar vad som är verkligt; de ligger alltid redan steget före estetiken”.(Maskinskrifter)

Kittlers banbrytande verk Nedskrivningssystem 1800-1900 på cirka 650 sidor och med tilltalande omslag ligger och väntar på mig…

Avslutningsvis, vill jag nämna att vad det gäller Vilém Flusser så finns det på svenska en alldeles utmärkt bok av Thomas Karlsson: Passage mellan medier: Vilém Flusser, datorn och skriften från 2006. Här förstår jag dock inte varför bilden inte finns med i undertiteln eftersom Flusser även för ett betydande resonemang om just bilden och dess magi.

”Vi står inför en passage mellan medier, och Flusser ser framför sig en inbrytande värld av tekniska bilder av vilka fotografiet endast är den i kronologisk mening tidigaste varianten.”

Bo Helgesson

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

  • Tävling: Baywatch

    Svara på fråga och var med och tävla om Baywatch på Blu-ray!

    Share
  • Tävling – Wonder Woman

    Kulturdelen har fått tre exemplar av Wonder Woman på Blu-ray som du nu kan vara med och tävla om.

    Share
  • Blå Lotus på Live at Heart

    Efter att ha spelat i många olika konstellationer har han lyckats förverkliga sin musikaliska vision i den orgelbaserade trion Blå […]

    Share

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree