Hem » Recension, Scen » Musikal: Bläck eller blod

Musikal: Bläck eller blod

Bläck eller blod
Premiär i Örebro 27 jan 2018
Libretto och sångtexter: Erik Norberg
Musik: Erik Norberg och Alexander Öberg
Arrangemang och kapellmästare: Peter Tikkanen
Regi: Alexander Öberg
Spelperiod på Örebro Teater: 27/1 – 24/2

Bläck eller blod är något så ovanligt som som en svensk revolutionsmusikal.
Men vi har väl inte haft någon riktig revolution i Sverige -i alla fall i modern tid?

Nej, men Erik Norberg och Alexander Öberg beskriver här hur det var ganska nära mot slutet av 1700-talet – och sedan med en ironisk glimt hur en revolution i Sverige EGENTLIGEN ser ut och hur den format det samhälle som vi lever i idag.

Det är ju samma musikteaterpar som ligger bakom fina uppsättningar i Örebro som Vredens druvor och Lasse-Maja och som nu fått pröva vingarna runt hela landet innan uppsättningen landat i Örebro för några avslutande veckor, mycket eftersom flera agerande hör hemma här. Dessutom är det ett genombrott på riksnivå nu för Peter Tikkanen, pianist här i stan som jag tycker gör sensationellt fina musikarrangemang som ger hela föreställningen dess glans och djup

Historien kretsar kring baronen Macklean, spelad och gnistrande sjungen av Anders Ekborg. En i historien bortglömd person som på sitt gods i Skåne åstadkom radikala förändringar genom att ge sina arbetare egna arrenden, utbildning och en jämlikhet som var långt före sin tid. De som smidde ränker mot kungen Gustav III försökte få honom som sin ledare, men i valet mellan bläck eller blod valde han det första.

Precis i början får jag ett obehagligt återsken av 60-och 70-talens plakatteater, men det går gudskelov över sedan för en nyansrik och dramafylld berättelse om baronen och hans gårdsfolk, med insprängda scener från huvudstaden och de mer storpolitiska händelserna inklusive den franska revolutionens påverkan.

Där lyckas Bläck eller blod på ett effektivt sätt fånga motsättningen mellan den blodfyllda kampinställningen i Paris och den mer försiktiga svenska modellen. En annan krock som skildras är Mackleans vältalighet om jämlikhet samtidigt som han inte accepterar att han måste gifta sig med sin piga,  efter att ha gjort henne med barn.

Hjälterollen skaver alltså rätt ordentligt och det ger fler dimensioner åt det här dramat som mot slutet på ett fyndigt sätt skjuter in sig på den så kallade svenska modellen: ja, att överheten lyckats gå samman med vanligt folk så bra, att vi är ganska nöjda och inte alls känner behov av någon revolution.

-Bilda en samtalsgrupp nu, skämtar skådisarna med oss. Eller gå bara hem till era villor och bostadsrätter!

Mycket innehåll alltså – och mycket maffig musik återigen. Som låter MYCKET bra i ljudteknisk skicklighet och Tikkanens fantasifulla och välljudande arrangemang. Så gott som alla agerande spelar också ett instrument. Många bär omkring på dem, men det köper man. Ja, lite kritiskt kan jag tycka att det på ett par händer är till priset av ganska valhänt skådespeleri. Till dem som kommer till sin rätt hör Örebroensemblens Linus Lindman vars pregnanta stämma kan mäta sig med stjärnan Ekborgs, bland annat i ett par fina duetter. Andra fina röster finns hos Lina Englunds Kajsa och Lisa Werlinder som för in den franska revolutionen på det skånska godset på ett härligt sätt. Per Fritz har väl ingen stor roll, men han lirar elgitarrsolo vidunderligt i en scen där kanske den mest moderna och slagkraftiga svenska revolutionen ljuder: HÅRDROCK.

Scenografin är bedrövlig, som en fyrkantig barnteaterföreställning från 70-talet med klossar som vänds och vrids. Och LÅDOR där de agerande får plocka fram vinflaskor och glas. Snälla nån. Men det är turnéteaterns gissel, allt måste vara så enkelt och praktiskt. TÄNK om man kunde fått använda Hjalmar Bergmanteaterns stora scen, det hade gjort storheten i denna nya svenska, historiska musikal rättvisa!

Fortfarande går jag och nynnar på ett par av de många ljuvliga sångerna: En värld utan kungar och kanske den allra bästa, den om Ord. ”Orden är den enda plats där människan är fri”

Härlig musik, budskap OCH historielektion. Det ni, det är bara att gratulera er som hunnit köpa en biljett.

Martin Dyfverman

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

  • En viss oro

    En viss oro förmärks   Huvudsaken läggs åt sidan Sånt […]

    Share
  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

    Share
  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

    Share

Kulturbloggen

  • Tävling: Grease 40th Anneversary Edition

    John Travolta spelar huvudrollen i Grease, hans kärleksintresse i filmen spelas av Olivia Newton-John. Denna dam gjorde sin filmdebut i Grease, men hon var redan innan filmen ett känt ansikte med en lyckad karriär. Men vad var det Olivia Newton-John var känd för?

    Share
  • Flickan i frack på scen i Stadra

    För nu 93 år, 1925, sedan låg Flickan i frack på bokhandelsdiskarna, Hjalmar Bergmans roman om Katja Kock som bestämmer […]

    Share
  • Tävling: Maze Runner 3

    Var med och tävla om ett eget exemplar av Maze Runner 3: The Death Cure på Blu-ray.

    Share

© 2018 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree