Lyset har skapat skrattfest med klassisk slå-i-dörrarna-fars

Inlagd av Björn Reimers Kulturdelen rekommenderar, Scen torsdag, november 7th, 2019

TEATER
Oj då! En till?!
Av Roy Cooney och Tony Hilton
Översättning: Sven Melander
Teaterföreningen Lyset i Karlskoga
Kungsteatern
Regi: Veronica Hjalmarsson
Regiassistent: Erik Magnusson
Producent och Regicoach: Peter Krantz
Medverkande:
Bröderna Hickory Wood: Kalle Karlsson
Charlie Barnet: Thomas Sönnerstam
James: Mikael Hjalmarsson
Jonathan Hardcastle: Mats Welander
Amy Hardcastle: Birgitta Söderman
Cynthia Hardcastle: Ann-Louise Magnusson
Winnie Hickory Wood: Emmelie Karlsson
Arnold Piper: Tomas Bergström
Clifton Weaver: Simon Tarakkamäki

Oj då! En till?! är en i raden av framgångsrika farser skrivna av dess mästare, Ray Cooney och Tony Hilton. Orginaltiteln är One For The Pot och skrevs 1966. Det är en klassisk ”slå i dörrarna-fars” där förvecklingarna skruvas runt det faktum att huvudpersonen Billy Hickory Wood visar sig finnas i mer en enda upplaga.

Utan att avslöja för mycket så kretsar handlingen kring de 10 000 pund som Jonathan Hardcastle har lovat att skänka hans gamla partners avkomma, Billy Hickory Wood. Eftersom släkten Hickory Wood lurat alla pengar av sin tidigare vän så är herr Hardcastle väldigt noga med att det verkligen är Billy som får pengarna, någon han inte träffat sedan Billy var en liten grabb. Jonathan Hardcastle har annonserat i tidningen och plötsligt så dyker Billy Hickory Wood upp, eller, är det verkligen Billy?
Han har i alla fall med sig sin gode vän, Charlie Barnet, som nu uppträder som Billys ”advekat” och som ska hjälpa Billy att lägga vantarna på pengarna. Något som verkar intressera Charlie mer än Billy själv. Där har du huvudintrigen som givetvis också kryddats med lite kärleksförvecklingar. Om det låter komplicerat så är det inget mot vad som kommer att utspelas under skådespelets två timmar.

Att beskåda den här typen av teater är en här och nu-upplevelse. Det som händer på scenen där galna förvecklingar och snabba repliker haglar över publiken sker i nuet och det är bara skådespelarnas närvaro som får oss att skratta och leva med. Det är svårt att vara rolig, men i det här fallet tycker jag man lyckats väl.

Debuterande regissören Veronica Hjalmarsson skriver i programbladet att hon i huvudsak fokuserat på att bevara pjäsens underhållningsvärde utifrån det underliggande budskapet om girighet, lögner och en gnutta kärlek. Jag tycker Veronica lyckats och till stor del beror det på Kalle Karlsson som bröderna Hickory Wood och Thomas Sönnerstam som hans vän och ”advekat”. I en fars som denna är det lätt att spela över. Speciellt när skådespelet också påverkas av en del alkoholkonsumtion. Det händer inte här. Skådespelarna lyckas väl att hålla i utspelet utan att det blir flamsigt, vilket ofta är en balansgång på slak lina. Att Thomas Sönnerstam och Kalle Karlsson lyser lite extra förtar inte alls övriga insatser. Mats Welander gör den gamle och, av sin syster, hårt hållne miljonären Jonathan Hardcastle med den äran. Karaktärens kreativitet när det gäller smygsupande är lysande. Emmelie Karlssons lätt hysteriske Winnie är en fin kontrast till den kärlekskranka Cynthia Hardcastle. Till och med Tomas Bergström blir en aning sprallig i sin tolkning av advokat Piper. Tomas som annars brukar ha mer eftertänksamma rollkaraktärer vid tidigare framträdanden. Simon Tarakkamäki har spelat flitigt vid tidigare Lysetuppsättningar och gör som vanligt väldigt bra ifrån sig. Ja, hela ensemblen ska ha stort beröm för sina prestationer.

Jag vet inte hur det sett ut på tidigare föreställningar, men lite tråkigt att det denna gång inte var mer än knappt halvbesatt i salongen. Oj då! En till?! Är absolut värt ett besök på Kungsteatern i Karlskoga. Ska du uppleva något kul innan alla julevenemang snart tar vid så ska du definitivt satsa på den här. Du får garanterat ett par timmars avslappnad tillvaro och väldigt många skratt.

Björn Reimers