Kulturhistoria: Återkomsten

Inlagd av Kulturdelen Bokhyllan, Facklitteratur, Recension söndag, december 15th, 2019

Återkomsten. Bilden, skolan och samhället 1968-2018

Red: Arne Kockum, Bitte Alling-Ode och Ulla Lind

Rojal förlag. 232 sid.

—

Konstfack bildades 1844 såsom Söndags-Ritskola för Hantverkare och blev 1859 statlig. Under åren sedan dess har skolan genomgått stora förändringar och varit en källa där många konstnärer genom tiderna insupit lärdomar liksom många teckningslärare. Inom Konstfacks väggar rymdes så småningom Teckningslärarinstitutet, utbildningen för bildlärare.

I den nyutkomna boken Återkomsten. Bilden, skolan och samhället 1968-2018 skildras den pedagogiska utvecklingen från traditionell ”Teckning” till ”Bild”. Teckningslärare, konstnärer och forskare berättar om sina perspektiv på läroämnet och sina erfarenheter under den långa processen från revoltåret 1968 till dags dato.

”Teckning” var det ämne som många av oss i de äldre generationerna fick syssla med under skoltiden innehållande avritning, perspektivlära och, ibland, friare målning.

I boken får läsaren följa ämnets utveckling och ”modernisering” från 1968 fram till 70-talet. Resan har varit dramatisk, fylld av åtskilliga diskussioner och konflikter. Den har krävt stor uthållighet både av förnyare och konservativa. Den nya pedagogiken, menade man, borde ha anknytning till det bildsamhälle vi idag lever i och eleverna borde skolas i analys och kritiskt tänkande förutom att drillas i tekniska färdigheter. Målet var att anta en polariserande pedagogik med en utvidgad syn på bilden som ”språk”. Gert Z Nordström, känd rektor och pedagogisk entusiast, menar i en intervju att ”…en ny pedagogik inriktad på undersökande analyser gick mycket bra att förena med bildskapande aktivitet.”

Förändringar som föregås av konfrontationer mellan invanda mönster och nya sätt att betrakta pedagogiken är ingen ovanlig process inom skolans värld. Boken inleds med en beskrivning av pedagogiska diskussioner och stridigheter mellan aktiva deltagare som föregått dagens bildämne. För läsaren är det kanske en väl detaljerad processbeskrivning som kunde ha förkortats och slutligen sammanfattats i en grafisk bild.

Denna del följs av många intervjuer med aktiva under 50 år fler konkreta exempel på den polariserande pedagogikens tillämpning har stort läsvärde liksom ett avsnitt om ”elevens blick” i lärarutbildningen.

Boken utgör en viktig dokumentation av konst- och lärarutbildningarna på Konstfack och borde intressera inte enbart pedagoger utan många kategorier inom konstens arena.

—

Marianne Freyne-Lindhagen