Hem » Dixit » Sluta misshandla historieämnet

Sluta misshandla historieämnet

Det var många kultur- och skolintresserade människor som upprördes när Skolverket lät göra veterligt att antiken skulle kastas ut ur  grundskolans läroplan i historia. Arvet från Rom och Aten och Jerusalem var på väg ut i glömskan.   Jag blev inte fullt så upprörd, eftersom jag en gång i tiden var historielärare och såg ämnet misshandlas och monteras ned av skolpolitikerna. Till och med själva begreppet var utmönstrat. Vår tids samhälle ekar av skrikig retorik där tungorna slamrar och går, populistiska förenklingar och konspirationsteorier. Somliga anade säkert Soros också bakom detta ”kulturmord” som i akt och mening skulle  försvaga västerländsk kultur och därmed bereda plats för islamiseringen. 

Jag såg utrensningen av antiken snarare som ett utslag av ett förtvivlans mod som gått snett. Och jag misstänker på goda grunder att inte mycket av antiken kommer med i undervisningen, alldeles oavsett om det nämns specifikt i läroplanen eller inte. Anledningen var enligt Skolverket den rådande stoffträngseln. Men den motiveringen var det uppenbarligen få som tog fasta på eller ens kommenterade.
Jag har känt av stoffträngseln ända in i märgen. Jag har nämligen levt och fajtats med den i de läroplaner som styrde mitt arbete. Stoffträngsel är en inneboende sjuka i alla läroplaner jag sett i mina ämnen under läraråren. Läroplaner är inte enbart till för lärarna och eleverna. De speglar också skolpolitikernas önskedrömmar, pedagogiska trender och tidsandan. I grunden är det ofta helt orealistiska för tidsfaktorn finns aldrig med och få politiker har erfarenheter av att undervisa i historia. Ämnesexperter anlitas naturligtvis också, men det är nog inte lätt att få politiska skolvisionärer, anpassliga skolbyråkrater att lyfta in  klassrumsverkligheten och tidsfaktorn i läroplansarbetet. Verkligheten är inte alltid en välkommen gäst i idéernas värld. Om man är snäll kan man säga att graden av stoffträngsel är ett mått på överambitionen från skolmyndigheternas sida.

Det slumpade sig så att i ett projekt som jag försökte få fart på för några år sedan, där det ingick ett samarbete med en  grundskola, att jag behövde analysera grundskolans kursplan i historia.
Här kommer ett litet urval, där den kursiverade texten signalerar exakta citat: 

Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Det första av fyra perspektiv som det enligt läroplanen är angeläget att anlägga i all undervisning. De övriga tre är ett miljöperspektiv, internationellt perspektiv och ett etiskt perspektiv.
Här kommer en tung färdighetsbit:
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Och så kommer det centrala innehållet som består av rubriker som specificeras i punktform. Jag nöjer mig med att visa den första rubriken komplett. 

I årskurs 4-6

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4-6

Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500

  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • De nordiska staternas bildande.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850
Hur historia används och historiska begrepp

I årskurs 7-9

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700-1900
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
Hur historia används och historiska begrepp

Så ser den nuvarande kursplanen ut. Den flyger högt över huvudena på eleverna och har omöjliga färdighetskrav. Känn på en punkt: Eleverna ska använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Det är kanske sant, som det påståtts i medierna,  att ambitiösa och välutbildade föräldrar i kungliga huvudstaden brukar göra sin barns hemuppgifter i historia.  Förhoppningsvis är det vandringshistorier.
Det är helt obegripligt att en sådan kursplan överhuvudtaget har kommit i tryck  – och i bruk. Det är ett underbetyg åt hela det institutionella pedagogiska maskineriet som har tuggat i sig den utan att storkna. Det säger något om verklighetsförankringen där.
Det som gör saken värre är att ämnet har tilldelats totalt 175 undervisningstimmar. Det gör kursplanen till ett fejkdokument. En bluff, eftersom det inte finns några planer i världen att genomföra den i praktiken. Ett skendokument av värsta sorten.
En brutalt enkelt analys ger vid handen att varje huvudrubrik, nio stycken, i det centrala innehållet får ungefär tretton undervisningstimmar. Jag påminner om att endast två av huvudrubrikerna ovan har med de konkretiserande  specifikationerna i punktform.  Allt för att inte öka textlängden. Och det gäller att komma ihåg de fyra perspektiven ovan också. Ytterligare en dimension att förhålla sig och försöka integrera i stoffet. Jag vet också att läromedelssituationen inte är löst på en del skolor. Det är ett annat allvarligt problem som gör arbetet än svårare för lärarkåren. 

Nu har den nya kurs- och ämnesplanerna för grund- och gymnasieskolan kommit. Mer fakta och mindre analys, heter det. Vad det nu betyder? Utbildningsminister Anna Ekström är glad att Skolverket har lyssnat på kritiken. ”Det betyder att antiken, Bibeln, nationalsången, de vanliga psalmerna, lyriken och dramatiken finns med i de omarbetade kurs- och ämnesplanerna.”  Det framgår av en nyhetsartikel i DN (19/12) Det är svårt att hänga med i den eftersom Bibeln inte var utsorterad ens i första förslaget och när det gäller lyrik och dramatik var de själva begreppen som hade entledigats  av någon obegriplig anledning, om jag minns rätt.
”Det som kallas antiken har inte fått ett eget område utan bakats ihop med andra delar i historieämnet i årskurs 7-9”, lyder en passus i artikeln. Statusen  oförändrad alltså,  jämfört med den nu gällande läroplanen, där antiken finns med under Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700. (se ovan)
Bibeln är viktig av kulturella och religiösa skäl. Det är självklart. Men det gäller också för Koranen. ”…kristendomen är ju en central religion för många svenskar…” konstaterar utbildningsministern i artikeln. Också islam är central för många svenskar.
Jag hoppas att inte utbildningsministern tror att jobbet är gjort. Nu gäller det för hen att se till att antalet undervisningstimmar i historia ökar kraftigt annars har Skolverket skapat ett nytt skendokument  som ökar stressen hos lärare och elever. Eljest ska stoffmängden tuktas centralt – eller uttryckligen anförtros lärarna. Stoffmängden ska matchas mot tidstilldelningen. Det går inte längre att låtsas som det regnar. 

Historielärarna är värda att få en chans att arbeta med en stoffmängd som är pedagogiskt rimlig och anpassad till timtilldelningen och som ger eleverna en chans att tillägna sig kunskaper och färdigheter utan  att råplugga isolerade faktahopar.
Stoffträngseln dödar lusten till både undervisning och inlärning. Historia är förbannat roligt och spännande. Fast Skolverket har gjort det till en späkning med kalla intellektuella avrivningar och en hetsjakt genom århundradena. 

Dixie Ericson är kulturskribent  

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2020 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree