Hem » Resor » Lissabon och Göta kanal

Lissabon och Göta kanal

World Travel Awards utkorade i år Lissabon till ”Europas bästa resmål”. Den portugisiska huvudstaden, på senare tid en allt populärare destination, möter med bländvita marmorbyggnader. Bebyggelsen här i ”den vita staden” vid floden Tejos breda utlopp ligger insvept i havsluft.
Generell prisnivå: cirka 25 procent lägre än i Sverige.
På 1700-talet var Lissabon en av Europas största städer. Sjöfarten och kolonierna i Afrika och Amerika hade gjort många portugiser rika. Men den stora jordbävningen 1755 lade merparten av Lissabon i ruiner. Endast den arabiska stadsdelen Alfama klarade sig – ett gytter av låga hus kring smala, branta gränder där spårvagnar letar sig fram i en lika magnifik som exotisk miljö.
Jag tar en mopedtaxi till Sancta Clara, inrymt i ett exklusivt renoverat 1700-talspalats i Alfama; ett sparsmakat elegant designhotell präglat av bekymmerslös ”slow living”. På kvällarna bjuds överdådiga eko-middagar i en miljö som förenar 1700-tal och raffinerad exklusivitet. För fem år sedan en ruin – i dag ett av Lissabons finaste hotell.
Från den moriska borgen Castelo de Sao Jorge har man en svindlande utsikt över den kuperade staden och den djupblå havsbukten, avenyerna, de gula spårvagnarna, parkerna, alla husväggar beklädda med dekorerat kakel….
Att strosa runt i Lissabon är en annorlunda upplevelse – som dock inte fulländas förrän man besökt en fadoklubb. En av de mest genuina är ”Bohemia lx” i Alfama. Längs kajerna vimlar av barer, restauranger och gatumusiker. Sevärdheter som inte bör missas är Gulbenkian, ett av världens främsta konstmuseer. Från intilliggande Eduardparken överblickas hela stan. Ett stycke bort ligger kaférestaurangen ”Versailles”, med originalinredning från 1937 i art deco, bordsservering och en atmosfär av flydda tider. Vill man uppleva havet tar man tåget till Estoril eller Cascais: en timmes tågresa och man kan njuta av Atlantbad och härliga sandstränder.

Också här i Sverige växer turismen starkt. En av de mest speciella upplevelser man kan unna sig torde vara att korsa landet med någon av de gamla Göta kanal-båtarna. En solig majdag äntrar jag kulturminnesförklarade m/s Juno; världens äldsta passagerarbåt med övernattningsmöjlighet. Besättningen står på kajen i Göteborg och hälsar välkommen och bär in vårt bagage. På nattduksbordet i den sovvagnskupéliknande hytten finns champagne, färska jordgubbar och ett brev från rederi-chefen på 150-årsjubilerande Rederi Göta kanal: ”Ibland kan livet ombord kännas en smula trångt, men det tillhör charmen att få resa på samma sätt som man gjorde redan på 1800-talet.”
Vi färdas dag och natt – men tempot är makligt och uppehållen många. Vi hinner uppleva många sevärdheter längs den sammanlagt nästan 40 mil långa sträckan. Vi ombeds att inte använda mobiltelefoner annat än i hytterna. Radio och tv finns inte, ”som ett led i att skapa en lugn och avslappnad miljö”. I en försalong finns ett välfyllt bibliotek.
Större delen av tiden sitter vi på akterdäck i gammaldags korgstolar, meditativt betraktande den försommargröna värld som sakta glider förbi. Såväl måltider som betjäning är högklassig, och hela tiden finns en påläst kryssningsguide att anlita.
Magiska minnen: det guldgula solnedgångsljuset när vi rundar Kållandsö och i bleknande nattljus, tyst och stilla som i en dröm, glider fram genom den karga Ekens skärgård i Vänern. Och mitt i allt: Läckö slott – en barockfantasi i vitt…
Vi besöker Baltzar von Platens monumentala gravplats i Motala. Det var han som initierade tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön och som personligen stakade ut hela sträckan.
Höjdpunkter i Östergötland: de 15 slussarna i Berg och dockskåpsaktiga småstadsidyllen Söderköping; under medeltiden en av Sveriges viktigaste städer. Sent på kvällen står vi på fördäck vid Mems sluss; snart är vi ute på Östersjön, och imorgon bitti kommer vi att vakna upp i höjd med skärgården mellan Trosa och Södertälje. Efter att ha vandrat runt på Björkö/Birka närmar vi oss slutligen Stockholm. Juno lägger till på Skeppsbrokajen, nedanför slottet. Vi har fått vara med om en både lyxig och lite gammalmodig slow-resa, fylld av idylliska vyer, samtal, lukulliska matupplevelser…


Björn Gustavsson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2020 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree