CD: Looking at Sounds med Michel Benita och La traversée med Matthieu Bordenave

Inlagd av Sten Wistrand Recension, Skivhyllan, Skivor måndag, november 16th, 2020

Michel Benita: Looking at Sounds (ECM/Naxos). Speltid: 63’04.
Michel Benita (kontrabas, laptop), Matthieu Michel (flygelhorn), Jozef Dumoulin (Fender Rhodes, elektronik), Philippe Garcia (trummor, elektronik)

–

–

–

–

–

Matthieu Bordenave: La traversée (ECM/Naxos). Speltid: 42’49.

Matthieu Bordenave (tenosaxofon), Patrice Moret (kontrabas), Florian Weber (piano)

–

–

–

–

–

–

Förvänta er ingen jazz som får er att rytmiskt vicka på foten. De här två albumen från ECM representerar modern europeisk, närmare bestämt fransk, jazz av mer inåtvänt slag.

Kontrabasisten Michel Benita tar gärna hjälp av elektronik, och på albumet River Silver kunde vi också höra klangen från en koto. På Looking at Sounds tar han hjälp av sin laptop och Philippe Garcia nöjer sig inte med sina trummor utan använder elektronik, precis som Jozef Dumoulin som annars sitter vid en Fender Rhodes. Det här behöver ju inte alls innebära att musiken kan närma sig ambient, men om man nu ändå tror det är det inte helt fel. Men minst lika viktig för klangen är Matthieu Michels skönklingande flygelhorn. Och i sista låten får Benita visa upp sig med kontrabasen i ensamt majestät.

Tenorsaxofonisten Matthieu Bordenave, tillsammans med kontrabasisten Patrice Moret och pianisten Florian Weber, avstår elektroniken, och låter musiken röra sig mellan det melodiska och mer atonala – men alltid nedtonat och liksom trevande.

Det är alltså jazz att försjunka i. Man får skärma av tidens brus och släcka lamporna. Kanske ändå att man något saknar en större en variation.

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.