Hem » Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur » Roman: Odins eld

Roman: Odins eld

Odins Eld

Elvira Brigitta Holm

Historiska Media. 350 sidor. Nyligen utkommen

 

Sandby borg, Ölands enda fornborg belägen direkt vid strandkanten, blev för snart 10 år sedan internationellt känd. Anledningen var att vad som började som en relativt vanlig arkeologisk utgrävning snart avslöjade att den gamla fornborgen var platsen för en massaker som ägde rum för cirka 1 500 år sedan.

Idag har strax under 10 procent av borgen grävts ut, och i det arbetet har kvarlevorna efter närmare 30 personer påträffats, människor som levde i närområdet under de sista decennierna av 400-talet. Nu har romanen kommit som ger en fiktiv röst till några av de personer som levde och dog på Öland under järnålderns folkvandringstid.

I Odins Eld låter Elvira Birgitta Holm berättelsen i huvudsak drivas framåt av flickan Jorunn som tillsammans med sin tvillingbror Joar lever på gården Åby vilken ägs av fadern Hariwaldar, lokal storman och en som antas ha låtit byggt Sandby borg. Boken är updelad i korta kapitel som förflyttar berättelsen mellan de olika gårdarna i på ön; Hariwaldar är inte den enda stormannen, och konflikter och maktkamper mellan de olika gårdarna ligger i öppen dager. Även om Jorunn är huvudpersonen så får vi också höra andra röster, både från allierade och fiender. Till att börja med så har jag lite svårt för greppet, kanske för hela historien. Det ska sägas att när jag börjar läsa boken så läser jag från perspektivet hos någon som hösten 2020 läste kursen ”Sandby borg – arkeologin, händelsen, tiden” på distans vid Linnéuniversitetet.

Jag är med andra ord så fullproppad med fakta om händelsen och hur arbetet för att tolka den gått till att jag har ett visst problem att ta till mig en skönlitterär tolkning av det hela. De första 150 sidorna tar mig därför tre dagar att läsa. De sista 200 sidorna sträckläser jag dock på en dag. Från att till att börja med störas av den späda flickrösten som berättar om livet som leder upp till denna grymma historia, blir jag beroende av den. Jag accepterar också det berättartekniska hoppandet mellan de olika gårdarna kring Sandby borg – Åby, Björnhovda och Brunneby – och de traditioner och riter som författaren låter sina karaktärer utföra känns trovärdiga i den miljö de utförs, och när den nu arkeologiskt dokumenterade händelsen är ett faktum i boken, då gråter jag.

Elvira Birgitta Holm gör ett utmärkt jobb i att återskapa ett händelseförlopp så som det kan ha tett sig, och iklä sig de personer som var inblandade i denna, under århundraden först förträngda och sedan bortglömda tragedi, och det är en bok väl värd att läsa.

Camilla Johansson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2021 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree