Hem » Konserter, Recension » Konsert: Terra 1 oktober på Oceanen Göteborg

Konsert: Terra 1 oktober på Oceanen Göteborg

Terra 1 oktober på Oceanen Göteborg

Terras andra LP, Underbara saker, släpptes i april 2020. Då hade samhället redan stängt in sig, men somliga valde optimismen: det är nog över till sommaren. Kanske kunde albumaktuella artister få till en festivalturné ändå? Eller klubbturné till hösten? Den 30 april 2020 arrangerades ett gigantiskt evenemang på Bananpiren i Göteborg, med drive-in-publik och livestreamning genom Göteborgs-Posten. Terra, Beverly Kills och Division of Laura Lee (samtliga akter då albumaktuella på Welfare Sounds & Records) genomförde vad som måste komma att gå till deras respektive historiers mest udda spelningar. Men andan! Vi skall ta oss genom det här! Vi gör något stort, något galet! Fyrverkerier! Och det var stort och galet. Vi behövde det då. Terra stod i begrepp att slå igenom, nå ut, satsa. I 18 månader höll vi andan, och nu var vi äntligen där, på Oceanen i Göteborg. Vi var som skuttiga killingar, förvirrade, förundrade men lyckliga.

Terra var, trots att spelningen ägde rum den 1 oktober, inte min första konsert efter att restriktionerna hävdes. Den 29 september stod Beverly Kills på scen inför ett helt fullsatt Pustervik och innan de ens hade framfört en ton skrek någon i publiken ”Det här är helt jävla magiskt!” Ja, det var helt jävla magiskt. Det var en overklighetskänsla. Samma magiska känsla såg ut att prägla publiken på Terra. En sprittande, lycklig otålighet som besökarna knappast har upplevt sedan de som barn väntade på tomten. De där coola, blasé människorna som liksom kan den här scenen nu, de fanns helt enkelt inte. Trots att Oceanen är en relativt liten klubb har det absolut hänt att folk har stått klistrade längs väggarna eller baren för att nära sin image snarare än att uppleva liveakten. Denna persona-display existerade inte i fredags. Alla känslor låg utanpå. Så påtagligt, så genuint. Oceanen kunde inte ha valt ett bättre band att öppna den restriktionsfria verksamheten med: Terra är 100 % känsla och äkthet.

Kanske hade det låtit tillgjort, påklistrat punkigt, att beskriva ett band som äkta för två år sedan, jag vet inte, jag kan knappt minnas hur jag tänkte på musik innan pandemin trots att jag har skrivit om musik sedan 1992. Dessa 18 månader har förändrat dig och mig. Men lyssna på Terra, läs texterna, känn känslorna – det finns inga filter, inga försäljningsstrategier, ingen image, ingen fabricerad attityd, inga skivbolagskrav som skaver, ingen agenda. Terra är Terra. De har beskrivits som Sveriges mest underskattade band, så ofta att det riskerar att bli en evig sanning. Det är kanske sant, beroende på hur man ser det. Terras fans är dedikerade. Vad säger 11 960 lyssnare i månaden på Spotify? Ingenting. Hur känns det i dig när du lyssnar på Terra? Det är vad jag är intresserad av. Är fler alltid bättre?

Den 1 oktober kände hela Oceanen stora känslor. Instastories bekräftar extasen. Det dansades, kramades, gräts och skrattades. Vilket annat nu aktivt svenskt band hade kunnat omfamna oss så förutsättningslöst som Terra gjorde? Underskattade, jo visst fan är de underskattade av den stora massan. Fler kanske hade varit bättre ändå. Och visst har de tidsåldern mot sig. Hade det varit 1993 nu så hade de legat på P3:s A-lista och ”Underbara saker kommer hända oss” hade roterats tillsammans med ”Lilla Fågel Blå”. De hade legat på EMI och spelat på Hultsfred. De hade sålt guld. Vad är ens guld nu? Ett lätt förlegat uttryck som beskriver att något är bra, möjligen. Tänk alla människor som berördes av Staffan Hellstrands musik under första halvan av 90-talet. Varför skall inte en ny generation få möjlighet att beröras av Terra? Kanske gör jag Terra en otjänst genom att jämföra dem med Hellstrand; kanske vill deras fans hellre nämnas i samma andetag som något mera indie, creddigt och smalt. Jag vet inte. Men jag hör ekon av låtar som ”En blomma i själen”, ”Klockan slår sju i Sofia” och ”Pascha Jim”, so sue me. Kanske kan man också koka ner dem till 00-talets samlade high rotation på MTV2. Radiohead möter Strokes. Men så måste vi addera den svenska melankolin. Den kan man inte tillskriva Pixies hur mycket man än vill. Göteborgsindie? Nej, det är mer än så. Möjligen Killers Walk Among Us snarare än H***n H******m i så fall. Terra är större än genren vars fack man stoppar ner LP:n i.

Eller vet ni vad? Skit samma. Jag ordbajsar för att jag är så utsvulten på att skriva liverecensioner. Det är inte Terras fel. Jag nämnde Spotify ovan och det gjorde Terras sångare, gitarrist och huvudsakliga låtskrivare Karl Sundström också i fredags. ”Ni vet hur man kan se statistik över populära låtar på Spotify? Den här låten är vår avgjort minst gillade låtar”, sade han och så brakade bandet loss med ”Tack för att du väntar” från debuten Terrarism (2016). Och inte som vilken låt som helst, utan den som avslutade huvudsetet. Terra är inget one-hit-wonder. Någon låt måste ligga sist i statistiken på Spotify, trots att precis varenda låt är värd att lyssna på. Att Terra inte sätter sin låtlista efter popularitet hedrar dem.

Trots att Terra bara har släppt två fullängdare och en EP så känns deras låtskatt så stor. Ja, jag hade kanske hellre hört ”När du drunknar” och ”Tack och förlåt” än ”Kackerlacka” och ”Rottweiler”, men då hade jag ju inte fått höra ”Kackerlacka” och ”Rottweiler”. På den nivån befinner de sig rent kvalitativt och att döma av publikens upprymdhet så existerar inga lågvattenmärken i urvalet. En annan sak som på ett sätt överraskade var hur opolerade Terra var. De har helt uppenbart inte ägnat pandemin åt att repa ihjäl sig eller tänka sönder sig. De bara är, det är det här ni får, varsågod, ta mer om det smakar. Karl Sundström är ingen rockstjärna. Han ser liksom konstant glatt överraskad ut när publiken skriksjunger med. Han kommenterar att han inte vill ta av sig jackan för att han har en så ful tröja under. Det ger ett eko från ”Samma panik” (som framfördes under kvällen): ”Jag har fula kläder / Och jag är oskolad”. Nämnda låt har för övrigt en av 2020 års bästa texter: ”De säger att jag inte är unik / En imitation, det är knappt det är musik / Men jag vet att ni också känner er skit / Har andra problem men samma panik”  Terra må vara underskattade rent musikaliskt, men Karl Sundström som textförfattare är verkligen underskattad. Är du född i slutet av 80-talet/början av 90-talet? Karl fångar dig så ömt, så uppmärksamt, han ser dig. Och samtidigt är han så tidlös: lyssna på ”Din spegel” och ”Antikänsla” (en av spelningens absolut mäktigaste ögonblick), där varje liten misfit kan känna igen sig.

Det är givetvis lätt att fastna vid frontmannen, ansiktet utåt eller vad man nu vill kalla det. Men Terra är ett band och jag vill gärna lyfta fram trummisen Mathias Ek som i mina öron är en av Sveriges mest intressanta om vi nu snackar indie, postpunk eller vad nu Terra är. Trummisars och elbasisters jobb handlar inte bara om att mullra loss, utan också om att välja sina stunder. Gissningsvis kommer Mathias Ek aldrig att nämnas på några listor över trummisar, för smakfullhet och finurlighet är normalt sett inte vad som brukar premieras. Men han bidrar till pulsen, nerven – det som gör ont och det som gör gott på samma gång – lika mycket som de mangligaste av gitarrer. Nästa gång ni lyssnar på ”Tack och förlåt”, ”Här kommer natten”, eller ”Antikänsla”, lyssna särskilt på kompet. Det går att gräva hur djupt som helst i Terra. Det slår mig nu; det är därför det känns som att de har gjort så många fler låtar än de har. Terra är något av det finaste vi har och de gick inte under i pandemin. Jag är så tacksam.


Text och foto: Åsa Jonsén

Terra på Spotify

Terra på Facebook

Terra på Instagram

Terra på YouTube – Aldrig bli mig själv

Terra på YouTube – Svarta lådan

Terra på YouTube – Här kommer natten

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2021 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree