Terese Lien Evenstad bjöd på musikalisk magi
Recension, Reportage, Scen torsdag, december 9th, 2021
Terese Lien Evenstad Quartet
Karlskoga Folkhögskola
Terese Lien Evenstad, fiol
Fabian Kallerdahl, piano
Arvid Jullander, kontrabas
Peter Danemo, trummor
Terese Lien Elevenstad
Hon har vunnit ett flertal utmärkelser och stipendier inom jazzmusiken. Vad sägs om Louis Armstrong-stipendiet, Björn J:son Linds stipendium och stipendium från STIM, bara för att nämna några.
När Terese Evenstad äntligen kom till Karlskoga efter att ha fått skjuta upp sitt framträdande på grund av pandemin slog den, som en örfil, till igen. Nya restriktioner skrämde sannolikt bort publiken då den endast kom cirka 15 personer till restaurang Udden vid Karlskoga Folkhögskola. Tragiskt och tråkigt eftersom upplevelsen för de som kommit var, åtminstone för mig, i världsklass.
I huvudsak bjöd Terese och hennes kvartett på låtar från sitt album Perceptiv. En platta som spelades in under 2020 och som enbart innehåller musik av Terese själv. Hon berättade själv att låtarna speglar saker och ting ur livet och som den filosof hon är har hon komponerat utifrån olika bilder och känslor, såsom inledande “Juli” som inspirerats av ett vackert skåneväder. Hennes norska påbrå kommer ut i låtarna “Jotunheimen” där hon velat skapa ekot från fjället och “The Hills Have Eyes” där hennes filosofiska tankar vill återge vad fjällen sett genom årtusenden. Kanske bär hon också på en ådra av mystik då bergskedjan Jotumheimen anses ha varit jättarnas hemvist samt att hennes och kvartettens sista låt byggde på den slaviska myten om häxan Baba-Jaga.
Terese Lien Evenstad Quartet
I allt detta finns dramatik, lekfullhet och ekvilibrism. Hennes lite underfundiga ansikte liksom letar och gräver i de tonval som skapar musiken. Ibland kommer ett leende eller en blick mot de övriga musikanterna som jag gissar betyder att “nu sitter det”. Det känns som om tonerna faller ner över oss och liksom smälter in i våra sinnen. Bas och trummor ligger som en trygg vägg, inte bara som ett komp utan som en väldigt aktiv del av helheten. Magi utspelas mellan fiol och piano där fantasi, finsnickeri och glädje smaksätter en musikalisk gryta till fulländning.
Terese Lien Evenstads version av Duke Ellingtons “Caravan” lovar jag skulle fått den gode hertigen att både tappa andan och kapitulera inför.
Som sagt, tråkigt att inte fler vågade sig ut denna jazzkväll. Vi som var där kommer att minnas kvartettens framträdande i Karlskoga en lång tid framöver. Den saken är alldeles säker.
Björn Reimers
musikrecensent och frilansjournalist.
