Wendy, Peter och Ting – Ett musikaliskt äventyr till Landet Ingenstans
Kulturdelen rekommenderar, Reportage, Scen onsdag, juni 22nd, 2022
De borttappade pojkarna
Teaterföreningen Lyset ger Peter Pan på Björkborn
Fritt efter J M Barries
Dramatisering, Regi och Producent: Peter Krantz
Kostym: Johanna Oranen
Ljud: Åke Norén, Linn Norén
Ljus: Jennifer Ljusterås
Peter Pan: Simon Tarakkamäki
Ting: Mathilda Stålhandske
Wendy: Antonia Cerwall
Michael: Amanda Hjalmarsson
John: Caroline Gustavsson
Nanna: Veronica Hjalmarsson
Pappa George/Tigerliljas pappa: Peter Krantz
Mamma Mary/Tigerliljas mamma: Ann-Louise Magnusson
Kapten Krok: Jennifer Ljusterås
Smee: Erik Magnusson
Cecco: Alexander Karlsson
Jukes: Sylwia Rakowska
Mullins: Michael Spennare/Kalle Karlsson
Starkey: Izabelle Westberg
Samt en hel magisk skock av väldigt duktiga och fantastiska ungdomar i olika roller.
Wendy och Ting
Vill du ha en riktig glädjeboost i sommar ska du ta dig till Herrgårdsparken på Björkborn i Karlskoga. Fram till den 16 juli spelas en musikalisk happening som det vore tråkigt om du missade. Det är Teaterföreningen Lyset med Peter Krantz i spetsen som återigen gästar vackra Björkborn med ett sommaräventyr.
Lyset har gjort sin egen tolkning av Peter Pan-historien med ett sprakande och trallvänligt musiktema på massor av gamla kända låtar med nya texter. Det kan väl liknas vid en popmusikal med låtar av ABBA, Roxette, Mora Träsk med flera. Lysande framfört av samtliga aktörer. Grundtemat finns dock som en ryggrad. Storasyster Wendy i familjen Darling, bosatta i London, läser sagor för sina yngre syskon när de möter Peter Pan och älvan Ting en kväll när föräldrarna är på middag. Det tar med alla tre Darlingsyskon till landet Ingenstans där stora äventyr väntar.
I landet Ingenstans möter de de borttappade pojkarna. Pojkar, som ramlat ur sina barnvagnar när ouppmärksamma barnflickor tittat bort, och som med hjälp av älvorna i Kensington Park hamnat i landet Ingenstans. Samtliga saknar en mamma och det blir Wendy som får ta den rollen som sagoberättande mamma till alla pojkarna. Peter Pan är också borttappad men berättar för alla barnen att han kunde flyga ut och in genom det öppna fönstret tills en dag då det var stängt och hans mor hade glömt honom.
Kapten Krok
I landet Ingenstans finns inga vuxenregler och Peter Pan vill heller aldrig bli vuxen. På hans rygg står “Never ever vuxen”, något han lever efter varje äventyrsdag. Peter Pan har stor hjälp av älvan Ting, men hon är både lite arrogant och framförallt svartsjuk när Wendy kommer till Ingenstans. Hon räddar dock livet på Peter och råkar samtidigt själv illa ut, men räddas av Peter och publiken.
Också en del av tolkningarna, att stå upp för varandra, men också att få vara den man är.
Barnen möter också Peter Pans värsta fiende, Kapten Krok och hans piratbesättning. Krok hatar Peter då det är han som huggit av kaptenens hand som nu ersatts av en vass krok. Handen åts upp av en krokodil vilket har gjort kaptenen livrädd för just krokodiler. Kapten Krok kidnappar Wendy för att komma åt Peter Pan, ett av många äventyr som Darlingbarnen får uppleva.
Indianen Tigerlilja och hennes krigarstam är också en del av äventyret. Men hur det går med allt avslöjas inte här. Jag såg dock flera barnansikten i publiken som lystes upp av både spänning och glädje.
Det är fartfyllt och musiken spelar en stor roll för helhetsintrycket. Det finns både humor och allvar i undertexterna. Som att det är viktigt att ha barnasinnet kvar, även som vuxen.
Det är Simon Tarakkamäki som spelar Peter Pan. Det gör han med den äran. Trots sin ungdom en väletablerad aktör inom Teaterföreningen Lyset. Man blir glad av att bara se honom. Kapten Krok görs av Jennifer Ljusterås. Hon passar som hand i handske i den lite pompösa rollen som piratkapten. Bland hennes besättning är det Sylwia Rakowska som Juges som sticker ut lite extra. Hon har kapacitet för större scener än denna. Vill också nämna Veronica Hjalmarsson som hunden/barnflickan Nanna, men jag vill poängtera att hela ensemblen ska ha en jättestor eloge för sina framträdanden. Av de som inte är nämnda med namn är ingen av dem glömda. Det är helgjutet, rakt igenom.
Nu ordnar det sig till slut som det ofta gör i sagorna. De borttappade barnen kommer till rätta medan Peter Pan väljer att vara fri. Han får dock ett löfte om att fönstret alltid ska stå öppet för honom.
Som sagt, att få vara fri och att vara sig själv samtidigt som man värnar om andra är något att ta med sig från föreställningen. Därtill att alltid ha ett öppet fönster. Kom ihåg det du också. Stäng aldrig det där fönstret mot barnasinnet och håll utkik efter Peter och Ting. Kanske det är ditt fönster de flyger in genom nästa gång.
Björn Reimers
frilansskribent
