En friserad historia
Krönika tisdag, juni 13th, 2023
Jag tog fel på tiden när jag skulle klippa mig i förmiddags. Jag kom en kvart för sent. Frisersalongen hade dessvärre inga lediga tider de närmaste dagarna. Först blev jag uppgiven. Sedan repade jag mod och började gå runt och leta efter alternativ. Nu har jag bokat ny tid på ett annat ställe klockan elva imorgon.
Jag kom att tänka på hårminnen. Jag tänkte på när jag klippte mig på Möllevången i Malmö och fick en så kallad Möllevångskant i nacken. Gunnar på Smålands Nation i Lund klippte bort den efter någon vecka. Jag tror jag kan ha firat in nyåret 2002 med Möllevångskant.
Jag minns en frisör i Lund som slog på radion exakt när signaturen för kvartifemekot gick igång. Jag minns det som lite skrämmande. Det var något med de invanda rutinerna.
En av mina första frisörer var Bruno Lasota på Nibbletorget i Köping. Han gick och gjorde bank- och postärenden mitt i klippningen. Man fick sitta kvar i frisörstolen och vänta. Han klippte med saxen i luften ibland för att liksom hitta rytmen. Sist hade han i någonting i håret. Huvudet for runt som en boxningsboll när han applicerade produkten. Han prenumererade på Ufo-Aktuellt. Han körde Mercedes. Han bodde i Valskog. Han hade invandrat från Polen efter kriget. Det sas att han varit soldat i England.
I tonåren bytte jag till frisersalongen Kalufsen som låg i en nyrenoverad galleria. I flera år klippte jag mig sedan på Nygatans herrfrisering. Priset var alltid lågt, men varierande. Efter klippningen stod frisören och överlade med sig själv. Det brukade bli hundra eller hundrafemtio. Det gick inte att betala med kort. Ofta gick jag till bankomaten vid SE-banken och tog ut pengar.
På Öster i Örebro klippte jag mig en gång hos en rasistisk frisör. Vid Tybble torg i samma stad klippte jag mig vid ett tillfälle hos en man som hade trettiotvå år i yrket. Han doftade cigarettrök och var klädd i en slipover med ett Örebro läns ishockeyförbund-emblem. Han bodde i Kopparberg och gjorde bara enstaka inhopp. Han tyckte att jag skulle ha en helikopterplatta på huvudet. Han trodde att jag skulle passa för det. Men, fortsatte han, jag skulle behöva behålla hår på sidorna för annars skulle mitt huvud framstå som alltför avlångt. Han gjorde en ritning på en lapp och gav till mig. Lappen förvarade jag länge i plånboken. Ritningen är numera borta och ännu har jag inte skaffat någon helikopterfrisyr.
—
Magnus Gustafson
