Bok: Gustav Vasas revolution av Per Leander
Bokhyllan, Facklitteratur, Recension lördag, mars 16th, 2024
Gustav Vasas revolution
Av Per Leander
Carlssons Bokförlag. 162 sidor. Har nyligen utkommit.
–
GUSTAV VASA – TYCKS HA EVIGT LIV
Gustav Vasa är något av kungarnas kung i Sverige – främst landsfader eller tyrann har historikerna stridit om i minst ett sekel. En ny bok, Gustav Vasas revolution av journalisten och historikern Per Leander menar att kungen var lite av båda slagen. Vi är vana vid att Gustavs efternamn dyker upp i alla upptänkliga sammanhang som knäckebröd, kyrkor, försäkringsbolag, idrottsklubbar, ordenssällskap och köpcentra. Vi hålls påminda om att det är något särskilt märkvärdigt med gamle Vasa. Men innan 1800-talets nationalromantiker gjorde honom till landsfader i skrift, målning, staty och tanke var han dock relativt bortglömd. Det för oss så välbekanta Vasa var därtill ett namn han själv inte nyttjade. I sin samtid var han bara Gustav Eriksson eller kung Gösta.
Marknaden kan i dag tyckas övermättad på ämnet Gustav Vasa men nu, 500 år efter att den omstridde monarken valdes till Sveriges överhuvud, har många historiker passat på att ta till orda. Per Leander gör det dock med ovanlig ansats. Inledningsvis presenterar han sig nämligen som historiematerialist och refererar bland annat till marxistiska historiker som brittiske Perry Anderson och svenske Per Nyström.
Det gör mig som läsare nyfiken på att möta en revolutionerande ny syn på ikonen bland svenska kungar, redan bokens titeln talar ju om revolution.
I tio koncentrerade kapitel belyses Gustav Erikssons väg till makten och hur den sen manifesteras och slutligen testamenteras till eftervärlden. Framställningen bygger inte på författarens egen forskning utan är helt en sammanfattning av vad andra tidigare skrivit i ämnet. Inget stoff är därmed nytt men det blir tyvärr också svårt att se något nytt i angreppssättet. Visserligen finns en klangbotten av att all makt vilar på kontrollen över materiella resurser – och att ägande och handel är centrala härskarmedel – men det allt överskuggande är välkänd historieskrivning av helt traditionellt slag.
Per Leander har, den reservationen till trots, författat en fin liten skrift. En lagom lång och lätt tillgänglig historielektion och tolkning av den omstridde monarkens agerande. Med 162 sidor, utan tyngande notapparat, borde den bland annat inta en plats som god historiefördjupning i skolan.
Det är genomgående trevlig läsning. Extra njutbart är de inströdda autentiska citaten från kung Gösta själv. De härrör från brev eller återges ur Peder Svarts krönika (citaten blir inte sämre av att kungens väl kända censur spökar där). Om kungens språk får vi därtill veta vad den legendariske folkbildaren Alf Henrikson tyckte: ”oefterhärmligt friskt och originellt, och inte många svenska författare har behandlat modersmålet med sådant medryckande mästerskap som han”.
Det är en underhållande och nyanserad bok där alltså ett utlovat materialistiskt betraktelsesätt inte är särskilt framträdande. Vi möter 1500-talets uppror, allianser, svek, vendettor, makt- och taktikspel – överskådligt och koncentrerat – men det blir mest slagsida åt bekant social och politisk historia. Dackefejd, klockuppror, unionsstrid och alla bekanta ingredienser finns med. Där hade ett nappatag med Eli Heckschers klassiska ekonomiska historia tjänat syftet. Jag såg för mig hur författaren med grundläggande siffror i tabeller och diagram från 1500-tals-Sveriges jord-, skogs- och bergshantering eventuellt skulle kunna påvisa nya samband och sammanhang. Något tidigare förbisett hade möjligen då dykt upp.
Senast något verkligt nytt och banbrytande skrevs om den gamle Vasakungen var 2002 när historikern Lars-Olof Larsson utifrån egen forskning skrev boken Gustav Vasa – Landsfader eller tyrann.
Framtida historiker kommer tveklöst också ha något att säga om hur och varför Gustav Vasa gjorde som han gjorde, och var som han var. Nytt eller välkänt, med eller utan gloria och kungakrona. Gustavs inflytande på eftervärlden synes ha evigt liv så Per Leander lär inte få sista ordet.
__________
Anders Tidström
Diskussion