Släktkrönika: Haren med bärnstensögon

Inlagd av Agneta Hagerud Bokhyllan, Facklitteratur, Recension, Skönlitteratur lördag, juni 16th, 2012

Haren med bärnstensögon
Edmund de Waal
Bonniers 2012
Översättning Margareta Eklöf
333 s.
Utgiven

— — —

Det må sägas på en gång; Haren med bärnstensögon är en fantastisk bok som bjuder på en läsupplevelse utöver det vanliga.

På samma gång lite torrt berättande, humoristisk, mångfacetterad, tragisk och oerhört välskriven. Författaren Edmund de Waal är keramiker, bosatt i London. Det här är hans släktkrönika, skriven utifrån ett arv i form av en samling netsuker, vilket är små japanska snidade figurer i elfenben och trä, 264 stycken bland annat i form av en tiger, en tiggarmunk och haren med bärnstensögon. För boken har de Waal fått Costa Biography Award 2010 och utsetts till New Writer of the Year av Galaxy National Book Awards 2010.

När de Waal numera förvarar sin samling netsuker i ett vitrinskåp, är det utifrån hans släkts historia som han i boken följer genom samlingen och dess öde.  När han ärvde samlingen började han intressera sig för sin bakgrund och avsatte tid till att resa och forska bakåt i tiden. När hans vänner tyckte att han skulle sluta prata om samlingen och istället skriva ner vad han upptäckt blev resultatet Haren med bärnstenögon.  Den är en odyssé över den mycket framgångsrika och förmögna judiska släkten Ephrussi som verkade som bankirer men också hade medlemmar med stort estetiskt intresse. Deras historia, som de Waal skriver den, börjar med Charles Ephrussi som utvandrar från Odessa till Paris på 1870-talet. Därefter följer en lång tid i Wien före, under och efter de båda världskrigen och vidare till ett Tokyo ockuperat av amerikanerna och slutligen det nutida London. Som en sammanhållande länk har samlingen av netsuker gått i arv i generationer.

Charles Ephrussi var konsthistoriker och samlare i Paris, kände och umgicks med konstnärer som Degas och Renoir och var delvis förebild för Marcels Proust romankaraktär Swann i På spaning efter den tid som flytt. Det var han som köpte netsukerna från allra första början.  I Wien levde gammelfarmodern Emmy och i Tokyo gammelmorbrodern Iggie. Under andra världskriget beslagtogs släktens förmögenheter, byggnader och samlingar av nazisterna, men netsukerna räddades mirakulöst av hushållerskan som gömde dem i sin madrass. de Waal såg samlingen för första gången i Tokyo hos Iggie.

Haren med bärnstensögon handlar om släkten Ephrussis mycket dramatiska historia genom världskrig och uppgång och nedgång, familjetragedier och framgångar i arbete och kärlek. Alla släktingar är utpräglade personligheter, excentriska och fulla av liv. Historien rymmer både judisk historia, konst- och kulturhistoria och Europas historia. Genom att följa samlingen av netsuker får vi följa med i historiens vindlande och snåriga väg, både vad gäller personer och samhällen, ta del av författarens forskningar, tveksamheter och nyfikenhet inför sitt projekt och inte minst få en läsupplevelse av rent estetiskt värde – i samma tradition som författarens släktingar upplevde värdet av vacker konst, vilket genom arvet införlivade de Waal i sin egen släkthistoria.

— — —

Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare.