Hem » Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur » Bok: S:t Irvyne eller Rosenkorsaren av Percy Bysshe Shelley

Bok: S:t Irvyne eller Rosenkorsaren av Percy Bysshe Shelley

S:t Irvyne eller Rosenkorsaren: Romans

Percy Bysshe Shelley

Översättare: KG Johansson

Vertigo. 173 sidor. Har utkommit.

 

Shelley omslagPercy Bysshe Shelley hör till de unga döda och dyrkade. Romantiker och revoltör och revolutionär. Vän till Lord Byron och John Keats – och gift med Mary Wollstonecraft Shelley som skrev boken om Frankensteins monster. Shelley själv står för paradnummer som dikten ”Ode to the West Wind” och versdramat Prometheus Unbound. Det är i första hand som lyriker han är känd, men en del prosastycken lämnade han också efter sig, bland annat det lätt obskyra ungdomsverket S:t Irvyne; or, The Rosicrucian: A Romance. Här plumsar den 17-årige ynglingen rakt ner i gotiken och skräckromantiken, och romanen har väl inte alltid betraktats som riktigt rumsren. Något mästerverk är det inte heller fråga om. Men den har sitt intresse.

Efter Horace Walpoles succé med The Castle of Otranto 1764 blev gotiken snabbt en enorm framgångsgenre med namn som Matthew Lewis och Ann Radcliffe i England och senare E.T.A. Hoffmann i Tyskland och Edgar Allan Poe i USA. I Tyskland kunde den slå följe med rövarromanen som i sin tur hämtat näring från Schillers drama Rövaren, och folkliga föreställningar om onda naturväsen kunde omsättas i spökballader som Goethes välkända ”Älvkungen” (senare parafraserad av Rammstein som ”Dalai Lama” på albumet Reise, Reise). Framgång föder entusiasm – och kritik. Redan 1811 ansåg den nyktra och underbart ironiska Jane Austen att det var dags att driva med genren och började skriva Northanger Abbey. Det var samma år som S:t Irvyne publicerades.

Percy Bysshe Shelley porträtterad 1819 av Alfred Clint.

Percy Bysshe Shelley porträtterad 1819 av Alfred Clint.

Vid den här tiden tycks den unge Shelley med glupande aptit och klappande hjärta ha vältrat sig i skräckromantikens värld. Sin första gotiska roman, Zastrozzi, skrev han 1809; året efter tillkom poemet ”Ghasta, or The Avenging Demon!!!” Samtidigt påbörjade han sina studier i Oxford. Men de tog ett abrupt slut när det 1811 uppdagades att han var mannen bakom den anonymt publicerade pamfletten The Necessity of Atheism. Shelley relegerades och flydde till Edinburgh med en ung dam. Inte heller S:t Irvyne gav han ut under eget namn; på titelbladet anges bara ”By a Gentleman of the University of Oxford”. Han hade sina skäl, för i romanen får vi minsann veta att äktenskapet är en fördärvlig institution som är till för de inskränkta men inte för de sant älskande. Dessa moralupplösande och omstörtande åsikter uppmärksammades också av en samtida recensent som prompt fördömde boken. Två andra kritiker nöjde sig med att raljera över romanens vildvuxna prosa. Och det kan man förstå. Hade Shelley bara skrivit detta verk i sitt liv hade han inte varit en storhet i västerländsk kanon utan en passus i den gotiska berättelsens historia. Det betyder inte att S:t Irvyne är en gengångare som man gör bäst i att undvika. Man läser den med nöje, även om det händer att leendet ibland blir lite snett.

Titelbladet på originalutgåvan.

Titelbladet på originalutgåvan.

Nu har romanen kommit i sin första svenska översättning, signerad KG Johansson som även försett med volymen med ett informativt och underhållande efterord. S:t Irvyne eller Rosenkorsaren betecknas på engelska som en ”romance”, vilket innebär att den till skillnad från en ”novel” inte är en roman av realistiskt slag. Vi har ingen etablerad term för detta på svenska, och översättningen ”romans” riskerar förstås att lite olyckligt leda tankarna till klassisk musik. Men vad gör man? Alternativet vore kanske en fri tolkning som ”en fantastisk berättelse” eller något liknande.

Nå, man får intrycket att Shelley skrivit ner historien under några hektiska dagar och försökt få med så många av sina skräckromantiska läsefrukter som möjligt på ett begränsat utrymme. Scenen är belamrad av gotisk rekvisita och språket är högstämt för att inte säga högspänt. Här figurerar mer eller mindre ädla rövare i grottor i bergen och munkar som drar fram i likprocessioner; här finns klosterruiner och slott med kryptor, och här förs vi till depraverade spelhålor i Genua. Månen lyser över dramatiska nattliga alplandskap, och blixtbelysta stenblock faller med dunder och brak i de djupa klyftorna till åskans dån. Här finns naturligtvis unga och utsatta kvinnor som riskerar både döden och ett öde värre än döden, och här finns en mystisk hjälte marterad av oklara inre plågor och förföljd av en om möjligt ännu mer mystisk figur som visar sig ha ingått en pakt med Djävulen.

Shelley kremeras på stranden efter båtolyckan i La Speziabukten vid Lerici i Ligurien. kremera

Shelley kremeras på stranden efter båtolyckan i La Speziabukten vid Lerici i Ligurien.

Intrigen kan plötsligt slå in på ett nytt spår, och framställningen bryts ofta av mer eller mindre långa dikter som läggs i munnen på karaktärerna. Jordisk lycka och själens frälsning efter döden står i alla fall på spel, och allt sker i ett rasande tempo och utan att Shelley ägnat alltför stor möda åt komposition och motivutveckling. Den förvirrade förläggaren skickade ett bekymrat brev för att förmå författaren att bringa klarhet i oredan men fick veta att några vidare förklaringar inte var nödvändiga. Och på sitt sätt kan man säga att Shelley hade rätt. Man får ta det som det är. Det här är en hyperromantisk och poetisk prosa som föga intresserar sig för logisk struktur men som älskar stämningar och effekter. Take it or leave it!

 __________

Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree