Småtexter: Historien om herr Keuner

Inlagd av Peter Ekström Bokhyllan, Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skönlitteratur lördag, juni 28th, 2014

Historier om herr Keuner

Bertolt Brecht

Celanders förlag. 125 sid.

Utkommer 30 juni.

 

Om du har läst lite om och av Bertolt Brecht (1898-1956) så kan det tänkas att du stött på hans historier om herr Keuner. En och annan av dessa historier – de kan variera från aforismer på ett par rader till mininoveller som omfattar flera sidor – har tidigare varit översatta till svenska. Men först nu kommer det ut en hel volym med Keuner-historier. Den är komplett och innehåller mer än etthundra av dessa stycken.

Marxisten Brecht var bland annat mycket intresserad av kinesisk filosofi. Hans Keuner-texter har drag av detta. De är undervisningsmaterial – moraliteter. De innehåller alltid en sensmoral eller åtminstone en tydlig fråga för läsaren att tänka vidare på. Vad svaret ska bli är inte alltid så uppenbart. Historierna om herr Keuner påminner mycket om zenbuddistiska koan-texter både till form och innehåll. Kanske finns det också ett drag av Hodja Nasreddin.

Herr Keuner, den tänkande, presenteras som en klassisk läromästare med lärjungar och allt. Ofta är det också han (Brecht var inte känd för bristande självkänsla) som står för vishet och slutsats i texterna. Men inte alltid. Eftersom Brecht är Brecht finns där alltid ett mått av opålitlighet, undanglidande och dubbelhet. Kanske är det inte riktigt alltid som läromästaren har rätt. Han skriver så här i en historia med rubriken Berömmet:

”När herr K. hörde att han fick beröm av förutvarande elever, sade han: ’När eleverna för länge sedan glömt mästarens fel, kommer han själv fortfarande ihåg dem.’”

Ulf Gran, som också översatt, kommenterar saken i sitt förord:

”Keuner är en humanist med underfundig intellektuell charm men är inte alls avsedd att verka enbart eller omedelbart sympatisk. Liksom många av historiernas innebörd är hela gestalten utmanande. Svårsmälta för beundrare av Brecht har de historier varit där den landsflyktige rekommenderar ’feg’ underkastelse under de makthavande. Keuner säger att han är för betydelsefull för att inte överleva nazismen och Brechts egen ovilja att bli martyr kom till uttryck bland annat när han, förhörd angående sin kommunism, spelade okunnig i engelska och fånig inför utskottet för oamerikansk verksamhet i Washington 1946.”

Som marxist var Bertolt Brecht materialist. Också kapitalismen är materialistisk och dess motto är ”Varje människa har sitt pris.” I Brechts omskrivning lyder mottot ”Ingen människa är omutbar.” Detta var något som Brecht brottades med. Hans överraskande slutsatser, som både har tolkats som feghet och cynism, chockade många i kretsen runt omkring honom. Många av deras diskussioner och Brechts texter handlar om möjligheten att vara en god människa utan att vara idealist (materialistens motsats). Detta tänkvärda tema återkommer i olika form i många av Keuner-texterna. Utfallet är inte entydigt. Så är skriver Brecht under rubriken Omutlighet:

”På frågan hur man skulle kunna uppfostra någon till att vara omutlig svarade herr Keuner: ’Genom att man gör honom mätt.’ På frågan hur man kan få någon att ge goda förslag svarade herr Keuner: ’Genom att se till att han själv har nytta av sina förslag och inte på annat sätt, alltså inte ensam, kan vinna fördelar av dem.’”

Brecht hinner avhandla mycket annat också – möbler, vänskap, katter, vackra kvinnor…

I någon mån är väl den tänkande herr Keuner ett självporträtt. Åtminstone har Brecht lånat ut några drag till Keuner. Men även om både en son, en systerson och en brorson dyker upp blir dock porträttet mycket skissartat. Personliga detaljer, miljöbeskrivningar och sådant saknas. Keunertexterna är ofta hårt koncentrerade till det som Brecht var intresserad av – människans moraliska kapacitet i en värld där varken läromästare eller lärjungar kan stå utanför.

Keunertexterna är läsvärda och tänkvärda. Och förlaget är berömvärt för att äntligen ha gett ut dem.

—

Peter Ekström tillhör Kulturdelens redaktion