Livsstil: Bryt vanans makt – vinn inre frihet

Inlagd av Kulturdelen Bokhyllan, Facklitteratur, Recension lördag, juni 17th, 2017

Bryt vanans makt – vinn inre frihet

Pema Chödrön

Dana förlag. 160 sid.

Metoder för att bearbeta och fronta vår stressiga tillvaro i konsumismens och konkurrensens tidevarv har under de senaste decennierna alltmer påverkats av inslag hämtade från buddhistisk filosofi och psykologi. Begreppet ”mindfulness”, att leva i nuet, ingår i kurser och behandlingar både inom den professionella psykiatrin och i olika utbildningar på den fria marknaden. ”Leva i nuet” har med tiden också blivit ett fenomen och sätt att tala i dagliga vardagssamtal och vårt tänkande. Allt också avspeglat i de många böcker inom självhjälpsindustrin som ökat. Många seriösa men också en hel del av mer ytlig karaktär.

Den andliga buddhismen och dess etik har påverkat denna utveckling. Inte minst av det växande intresset för yoga, som har rötter i den tidiga buddhismen. Buddha levde c:a 500 år f.Kr. och omgav sig med s.k. skogsyogis, munkar som bildade grupper/sanghas på Himalayas sydöstra sluttning. Buddha anslöt sig till en sangha, tog lärdomar från den yogiska filosofin där meditation och medvetandegörande var ett viktigt inslag. Efter en längre tid bland dessa lärde bildade han sin egen sangha för att vandra och sprida andliga kunskaper.

Under de senaste decenniernas har det blivit mer uppenbart att den västerländska psykologin har en del gemensamma erfarenheter som den buddhistiska men att vi i modern tid också har förstått att vi har en hel del att lära.

Lärda buddhister – munkar och högt utbildade lamor, har på senare tid bildat kurscentra i många länder och alltfler böcker riktade till oss västerlänningar har publicerats.

Författarens Pema Chödröns bok Bryt vanans makt – vinn inre frihet (Dana förlag) är ett sådant exempel. Hon är nunna och lärare och leder klostret Gampo Abbey i Nova Scotia, Kanada, ett tibetanskt kloster för västerlänningar.

Buddhismen i sin helhet är kanske svårtillgänglig för oss mer eller mindre sekulära, sakligt vetenskapsinriktade västerlänningar. Chödrön lyckas dock, enligt min mening, på ett konkret sätt föra oss in dess tänkande. Hon anknyter till våra vardagliga problem och bekantar oss med buddhistiska begrepp och övningar med konkreta pedagogiska verktyg. Exempel från hennes erfarenheter i olika av livets växlande skeden och under den egna läroprocessen förstärker bokens trovärdighet. Det buddhistiska sättet att bete sig vid livets problemsituationer, besvikelser och möten människor emellan förespråkar mer konfrontation än undvikande och flykt. Att fly det obehagliga är att kortsiktigt dämpa obehagen menar Chödrön.. I stället bör vi acceptera och inte falla för vanan att ”tänka positivt”, blunda och fly från verkligheten. Det buddhistiska begreppet shempa innefattar vanan och beroendet att fly från det smärtsamma närvarande i livets motgångar. Att fly från den negativa situationen har blivit en drog. I stället bör vi möta den och utsätta oss för den otrygghet detta innebär. Fånga shempa när den uppstår, arbeta med den. I konkreta möten kan det handla om att inte agera direkt, inte skjuta bort, dölja, utan bekanta sig med det som händer. Vems är felet? Egentligen? Är det ömsesidigt?? Mitt eget?? Vem är Den Andre i den aktuella situationen. Har jag fångats av shempa, att vanemässigt agera, kan jag erkänna den i konfrontationen?

Att agera genom att icke-agera väcker vår medkänsla med både oss själva och Den Andre. Att inte falla för shempa , öppnar vårt sinne och bryter vanans makt över vårt beteende. ”Om jag attackerar en annan filosofi eller religion, då har jag förstklassig shempa. Mitt hjärta och sinne är tillslutna.” I debatten utnämner jag lätt motståndaren till fiende – mitt viktigaste mål är att Få Rätt. Exempel på personer som kunnat bemästra sin shempa är Gandhi och Martin Luther King menar Chödrön. Skapandet av goda relationer präglade av medkänsla är en trestegsprocess som utgår från kärleksfull vänlighet mot alla varelser, obegränsad vänlighet mot oss själva och tillit till oss själva.

Icke-agerande innebär att motverka rädslan och vanan/mönstret att reagera genom att fly. Budskapet är att i stället stanna till, uppleva vår smärta, konfrontera situationen och använda vår egen, naturliga, visdom. Den västerländska psykologin har på senare tid påverkats av detta synsätt under begreppet ”negativt tänkande”.

Chödröns många exempel från läromästare hon mött och skildringen av den egna processen i livets olika skeden gör hennes bok levande och tillgänglig. Hon vädjar till oss och uppmuntrar oss att bryta våra invanda mönster och pröva en annan väg i mötet med varandra och oss själva.

I efterordet ”Att ta med detta ut i världen” vänder hon sig till oss såsom möjliga andliga krigare genom att träna, se på oss själva och upptäcka våra blinda fläckar. Hennes avsikt med boken har varit att ge oss råd ”hur vi ska öka vår förmåga att se bortom vårt eget välmående och ta in det stora lidande vi möter hos andra, och att besinna det ömtåliga läge som världen befinner sig i.”

Den som är nyfiken läser den här boken!!

—

Marianne Freyne-Lindhagen