Historia: Svenskarna och deras fäder
Bokhyllan, Facklitteratur, Recension onsdag, oktober 25th, 2017Svenskarna och deras fäder
Karin Bojs och Peter Sjölund
Bonniers. 234 sid.
Nu kan vi gå tillbaks 11000 år och bättre förstå vårt kollektiva ”svenska” ursprung. Karin Bojs, vetenskapsredaktör i DN, och Peter Sjölund, expert på DNA och släktforskning, vägleder oss i boken Svenskarna och deras fäder (Albert Bonniers förlag) med start från istiden.
Denna intressanta bok bygger, förutom på traditionell arkeologisk vetenskaplig kunskap f.a. på den moderna DNA-forskningen som blivit ett viktigt verktyg inte bara inom medicinfältet utan också inom släktforskningen. Författarna presenterar omsorgsfulla och välgrundade analyser och lyckas väl med att göra berättelsen om vårt ursprung tillgänglig.
Fjorton kapitel för oss på en resa som börjar för 14000 år sedan då istäcket fortfarande bredde ut sig över en stor del av landet. Vi möter de tidiga folkgrupperna och deras kulturer som vandrade in – herdarna, jägarna, de tidigaste bönderna, vikingarna – fram till våra nutida invandrare. Boken avspeglar det mångkulturella Sveriges rötter och framväxt på ett intressant och fördjupande sätt och vår historia som vi antingen glömt eller aldrig mött på historielektionerna. Upplägget är spännande med många levande exempel under olika epoker o ch diskussioner om forskningens problem och segrar. Det tidigaste fyndet är Bredgårdsmannen vars skelett hittades på lantbruket Bredgården vid sjön Åsunden 1994 och då, med hjälp av kol-14-metoden, uppskattades ha lev för c:a 10 000 år sedan. I analysen framkommer hans ålder och kroppsliga detaljer som ger information om ett fysiskt slitsamt liv vanligt under tidsskede för både kvinnor och män.
Längre fram i boken får vi inblick i de tidiga svenska kontakterna med omvärlden. Möten och kunskaps – och handelsutbyte ledde till svensk export av bärnsten i utbyte mot brons. Vår bronsålder med med ökande handelskontakter för 3500 år blev grunden för att en förmögen klass växte fram och det svenska klassamhället tog sin början.
För oss nutida människor har metodutvecklingen gjort det möjligt att söka efter våra egna personliga släktlinjer och rötter långt bakåt i tiden och knytas till i dag levande personer. Ett exempel är Buresläkten vars linje sträcker sig över 18 generationer där tre nu levande män hittats. Anders, Jonas och Olof med efternamnet Bureus visade sig härstamma från Gamle Olof i Bureå i Västerbotten från 1300-talet.
Skildringarna av de folkgrupper som över historisk tid tillfört vårt land kunskaper, kultur och rikedomar såsom skogsfinnar och valloner ger oss viktiga infallsvinklar när det gäller uppfattningar ras och invandring. Författarnas och andra forskares studier konstaterar att ”…bruna ögon, mörka hudpigment och kortväxta personer har förekommit i nuvarande Sverige så länge det har funnits invånare här.” Ett viktigt sakförhållande värt att sprida.
Bokens sista kapitel, ”Den nya tidens folkvandringar”, har stor aktualitet och beskriver invandringen till Sverige från 30-talet till idag. Den avslutas med beskrivning av den nya släktforskningens möjligheter för var och en av oss att söka våra rötter och även själv aktivt kunna bidra till forskningen.
Jag hoppas att många får möjligheter att läsa den här boken som är väldisponerad, språkligt tillgänglig och för oss närmare vår intressanta historia ur släktforskningens och mångfaldens perspektiv.
—
Marianne Freyne-Lindhagen
