Hem » Bokhyllan, Facklitteratur, Pocket, Recension » Bok: En besvärlig människa av Magdaléna Platzová

Bok: En besvärlig människa av Magdaléna Platzová

En besvärlig människa

av Magdaléna Platzová

Översättare: Tora Hedin

Aspekt förlag. 27 sidor. Har utkommit

 

Att vara barn till en kändis kan ha sina fördelar – men också vara förödande eller i varje fall frustrerande. Vem vill exempelvis ständigt höra att man är en helt okej och rent av bra men trots allt inte kan jämföras med pappa John eller Frank eller Cornelis? Men det kan vara mer komplicerat än så. Hur är det att bli uppmärksammad bara därför att man inte är son till en kändis?

Heinz Marasse (1920–2012) var så att säga det barn som Franz Kafka aldrig fick med Felice Bauer. Å andra sidan: hade de fått ett barn så hade det ju inte varit Heinz. Så varför i all världen ska Heinz bry sig om den där Franz – som dessutom var en fruktansvärt besvärlig människa?

En besvärlig människa är också titeln på en kort prosatext av den tjeckiska författaren och journalisten Magdaléna Platzová. Den ingår i förlaget Aspekts serie ”tjeckiska noveller” där man ger smakprov på modern tjeckisk novellkonst. Men just ur den aspekten är denna lilla volym problematisk. Är det verkligen en novell jag läser? Eller är det snarare ett reportage? Jag hade gärna önskat mig upplysningar om i vilket sammanhangk texten ingår.

Hur som helst så befinner sig Platzová (om det är ett reportage) alternativt berättarjaget (om det är en novell) i New York där hon tar kontakt med någon, som senare visar sig heta Henry, för att tala om hans mor, som senare visar sig heta Felice Bauer. Vad han heter mer än Henry framgår inte, men eftersom han tänks vara son till Felice är det rimligen Heinz Marasse som det är fråga om; Henry är förstås en anglifiering av Heinz. Familjen Marasse gick i exil när nazismen började göra sig bred i deras hemland Tyskland och emigrerade 1936 till USA. Då var Heinz tolv år.

Magdaléna Platzová. Foto: Jiří Zavadil.

Nå, mötet blir av. Platzová får möta Henry som visar sig lite vresigt artig. Han är måttligt road av att prata om sin mor, som han är solidarisk med, och den där besvärlige för att inte säga otrevlige Kafka. Men det visar sig att de i alla fall hade lite nytta av den gamla förbindelsen och att vi kan tacka Henry för att Felice inte eldade upp Kafkas brev utan sålde dem. De fick åttatusen för hela bunten och ett löfte om att de skulle hamna i ett bibliotek i Jerusalem; några år senare sålde köparen breven på auktion för en halv miljon dollar. Så kan det gå. Såvida det inte är en novell jag läser och Platzová har hittat på alltihop.

Av förlagets senaste nyhetsbrev framgår dock att mötet mellan henne och Heinz/Henry verkligen har ägt rum. I en intervju säger Platzová: ”Novellen är baserad på mitt verkliga möte med sonen till Franz Kafkas fästmö, Felice Bauer. Han är död nu. Och eftersom jag en dag kanske kommer att återvända till honom i mitt skrivande, vill jag helst inte säga mer.” Det är ju idag vanligt att tala om gränsmarker mellan fakta och fiktion, om faktion, men ofta säger det ingenting om hur jag egentligen ska förstå det jag läser utan framstår mer som en lite slapp kategorisering.

Kafkas relation till Felice Bauer var minst sagt komplicerad och utgör delvis bakgrunden till varför Kafka började skriva sin roman Processen. Här en utgåva från 1925. © Foto H.-P.Haack.

I det här fallet skulle texten vara tämligen poänglös som fiktion. Fokus ligger på den verkliga Felice Bauer. Om det skulle visa sig att Henry inte har sagt det som Platzová hävdar att han säger skulle jag helt enkelt känna mig lurad. Så ur den aspekten hade det varit en klar fördel om förlaget tydligare angett vad det egentligen är fråga om för slags text och var den ursprungligen varit publicerad.

Detta sagt arbetar Platzová på ett sätt som vi känner igen från journalister med litterära ambitioner; hon skriver i den anda som vi förknippar med new journalism där man vill förmedla något mer än ren information – vilket ju också textens titel indikerar. Hon tematiserar det lite egendomliga i att söka upp sonen till en mor som bara är känd för att hon haft en trasslig förlovningshistoria med en man som inte är sonens far. Hela situationen är obekväm. Det är inte så konstigt om sonen är lite vrång och framstår som en smått besvärlig människa han med. Och vad ska man säga om Magdaléna Platzová som utsätter honom för detta? Är hon inte besvärlig hon med? Ja, är vi inte alla rätt besvärliga människor när det kommer till kritan?

Hur som helst får översättaren Tora Hedin gärna ta itu med en hel bok av Platzová – om det nu blir en novellsamling, en samling reportage eller något annat.

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

  • Tävling: Baywatch

    Svara på fråga och var med och tävla om Baywatch på Blu-ray!

    Share
  • Tävling – Wonder Woman

    Kulturdelen har fått tre exemplar av Wonder Woman på Blu-ray som du nu kan vara med och tävla om.

    Share
  • Blå Lotus på Live at Heart

    Efter att ha spelat i många olika konstellationer har han lyckats förverkliga sin musikaliska vision i den orgelbaserade trion Blå […]

    Share

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree