CD: Elgars 2:a symfoni
Recension, Skivhyllan, Skivor måndag, juli 9th, 2018
Edward Elgar: Symphony No. 2; Serenade for strings (Chandos/Naxos). Speltid: 66’43
BBC Symphony Orchestra, Edward Gardner (dirigent)
Betyg:
–
När Edward Elgar i början av 1900-talet började arbeta på sin första symfoni hade han ingen stor och självklar inhemsk tradition att falla tillbaka på, även om det naturligtvis fanns föregångare. Men man kan nog ändå hävda att Elgars etta är den första brittiska symfonin som verkligen blivit en del av den internationella standardrepertoaren. Redan vid premiären 1908 var den en succé. Och vem faller inte direkt för den ack så engelska och elgarska första satsen? Förra året kom den på Chandos med BBC Symphony Orchestra under Edward Gardner. Nu återkommer de med Elgars 2:a symfoni.
Den mottogs inte med riktigt samma entusiasm av publiken vid uruppförandet 191911. Elgar lär ha vänt sig till konsertmästaren och undrat vad det var med publiken som satt där som ”en massa uppstoppade grisar”. Riktigt så illa var det nu inte. Kritiken var god och det dröjde inte heller länge förrän symfonin betraktades som ett av Elgars stora verk. Det finns naturligtvis i en rad inspelningar alltifrån Elgars egna via Boult och Barbirolli till Solti och Barenboim och Oramo och en rad andra.
Gardners tolkning av första symfonin tyckte jag brast något i energi, men det är inga problem här. Det spelas medryckande och kraftfullt direkt från start, och Gardner kan hålla de långa linjerna och spänna de stora bågarna. Och nog förmedlar han den för Elgar så karaktäristiska nobla innerligheten. Skivan kompletteras med Serenad för stråkar, ett tidigt och mycket intagande verk, som här tolkas med all önskvärd älsklighet av Gardner och hans orkester.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
