CD: White Night med Stephan Micus
Recension, Skivhyllan, Skivor måndag, maj 6th, 2019
Stephan Micus: White Night (ECM/Naxos). Speltid: 50’04.
Stephan Micus (femsträngad gitarr, fjortonsträngad gitarr, stålsträngad gitarr, duduk, basduduk, dondon, tibetanska cymbaler, kalimba, bronskalimba, sinding, indianska rörflöjter, ney, sång)
Betyg:
Stephan Micus heter en musikensemble och kör som består av – Stephan Micus. Han är mannen som gör allt själv. Ge honom ett instrument och han spelar på det. Och finns inte det instrument som han vill spela på så konstruerar han det. Han hämtar inspiration och instrument från hela världen (på förra albumet hade han hittat den svenska nyckelharpan). Här kan vi till exempel höra indianska rörflöjt, västafrikansk harpa, ”talande trumma” (dondon) från Ghana, egyptisk vassflöjt (ney), kalimba, diverse gitarrer och så ett armeniskt rörblåsinstrument av aprikosträ (duduk) med en mycket karaktäristisk timbre, en sonor stämma som kommer att sätta sin prägel på flera av spåren.
Jag klagade en gång på att han kunde trivialisera de musikkulturer han anknyter till genom att göra allt så vackert och lite utslätat. Men det var nu flera år sedan. Och den kritiken gäller absolut inte hans förra och denna hans nya cd. White Night är ett helgjutet album och absolut Micus. Ibland kan det väl bli lite för mycket av stilla lunk – samtidigt kan man säga att det är musik att låta tankarna vandra till.
__________
Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.
