Hem » Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur » Roman: Stargate. En julberättelse

Roman: Stargate. En julberättelse

Ingvild H. Rishøi

Stargate. En julberättelse

Flo Förlag. 148 sidor. Nyligen utkommen.

 

För ett par år sedan kom norska Ingvild H. Rishøis uppmärksammade novellsamling Vinternoveller ut på Flo Förlag i svensk språkdräkt. Nu kommer hennes första roman, Stargate. En julberättelse, ut på samma förlag och lanseras samtidigt i Norge, Danmark och Sverige.

Det är en berättelse om ”två moderlösa barn och en alkoholist” till pappa, som är periodare och som lite innan jul får ett återfall. Berättarens syster, Melissa, får ta över pappas nya jobb som julgransförsäljare, och snart står den tioåriga Ronja, vår berättare, också där och kränger granar. Det är alltid bra med ett litet barn som utstrålar utsatthet för att charma folk.

Förvisso är det en julberättelse, men den skulle också kunna kallas för en jultragedi. För det blir till en början bättre, innan det blir betydligt sämre. De säljer sina granar och glömmer sin situation. Men när föreståndaren, krösus Eriksen får höra tals om det vill han inte vill befatta sig med barnarbete, och Ronja som bara är barnet får gå, medan sextonåriga Melissa får stanna, för ett tag. Hemma kan inte Ronja vara allt för länge.

Även om det genom boken finns en mängd personer som vill hjälpa de två systrarna, så klämmer skon ändå. Om någon bryr sig om dem, kommer socialtjänsten att kopplas in och det som hjälper dem skulle stjälpa dem. Förvisso kan man tycka att Rishøi kanske tror för gott om andra människor – men det är ändå en julberättelse – men det är en riktig observation, i många fall.

En central fras i berättelsen är ”tro gör man i moskén”. Och det är ett sorgligt tecken på en unken högerextremisms framväxt att man måste säga att det tacksamt att boken enkelt och utan prestationer gestaltar muslimer och invandrare, innan man säger något om religion, som här råkar vara islam. Det hade likaväl kunnat vara någon religion. Men i frasen kapslas Ronjas behov av att tro på något större in. Hur annars ska hon klara av sin situation? Men är det inte samma eskapism, om än i form av alkohol, som får pappan att falla dit gång på gång? Och tron visar sig också vara en farlig eskapism – en livsfarlig sådan – om det så är tron på julen, tron på att kunna bli nykter, eller tron på ett annat liv. Att Rishøi också löper linan ut är tacksamt.

I takt med hur mycket han dricker figurerar pappan mindre och mindre i boken. Men hans karaktär är kanske den mest välskrivna. Han är periodare, och han gör ingenting annat än att i perioder sälja grannar just, för att i somliga perioder göra ingenting annat än att vara en god pappa och ser till att barnen gör saker som barn borde göra när barn växer upp, och i andra perioder gör han ingenting annat än att dricka sprit – precis som en periodare.

Stora delar av berättelsen är tämligen uppbyggliga. Vad som händer mellan Melissa och krösus Eriksen är förutsägbart, men det går att förlåta i en julberättelse. Andra delar är något oförberedda. Att Ronja något plötsligt blir drogad av pappans väninna, Sonja, kommer just plötsligt, och det görs mindre av det än vad man förväntar sig, speciellt när det sker i berättelsens vändning.

Stargate är en berättelse, julberättelse eller inte, som håller. Kortromanen har beröringspunkter med H.C. Andersens ”Den lilla flickan med svavelstickorna” och Charles Dickens En julsaga, utan att helt förlita sig på invanda mönster. Det är en tragedi, med karaktärer bundna vid sina öden som de ändå försöker slita sig från. Kanske just det inger en väldigt klar känsla av jul.

Isak Adolfsson

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2022 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree