Hem » Bokhyllan, Facklitteratur, Recension » Biografi: Har revolutionen plats för sorg? Postumt samtal med John Berger

Biografi: Har revolutionen plats för sorg? Postumt samtal med John Berger

Har revolutionen plats för sorg? Postumt samtal med John Berger

Peter Ekström

Bokförlaget Korpen 180 sid. Nyligen utgiven.

 

1993 gav Peter Ekström ut en liten behändig bok Bildernas förräderi.

Det var ett försök att besvara en serie till synes enkla frågor kring konst. Vad är konst? Och vad ska man ha den till? Vem får kalla sig konstnär? Kan konst se ut hur som helst? Osv.

Jag minns att jag läste boken med intresse. Inte minst för att den berättade på ett enkelt och klart sätt, utan att förminska komplikationen i de frågeställningar som den dragit upp.

Den var säkert också en utmärkt bok att sätta i händerna på eleverna på Örebro Konstskola där Peter Ekström varit lärare och rektor under många år.

När han nu i en ny bok återkommer till flera av dessa grundläggande frågeställningar så har han tagit ett smart grepp – han gör det i form av ett samtal med John Berger. Men det ska kanske tilläggas att samtalet sker ett par år efter Bergers död.

John Berger var en mångfrestande herre som skrev dikter, romaner, essäer, filmmanus och teaterpjäser med mera och som ämnesmässigt rörde sig mellan ”konsthistoria, politik, sex, religion, migration och en hel del mer” (baksidestexten).

Stort internationellt genombrott fick hans TV-serie Sätt att se på konst som också finns som bok.

Peter Ekström har uppenbarligen ett livslångt förhållande till Bergers texter och det funkar alldeles utmärkt att han nu tagit sig för att sortera i sina läsefrukter och presentera dem för oss andra i form av dessa ”samtal”. Ekström sticker inte under stol med att det inte minst är frågeställningar som berör honom personligen som han tar upp i denna dialog med Berger. Och det är de personliga utgångspunkterna som gör att det känns som ett samtal.

Ett centralt begrepp i Bergers hela föreställningsvärld är ”seendet” och i förlängningen av det teckningen.

– Själv menar jag att tecknande, i alla fall skissande, är direkt kopplat till tänkandet. Det är en formuleringsprocess. Den visualisering som tecknandet innebär är att ge diffusa tankar kropp, form och konkretion, säger Ekström. Det skulle lika gärna Berger själv ha kunnat sagt. Berger resonerar vidare om sin syn på tecknandet och avslutar med följande formulering:

– Vi som tecknar gör det inte bara för att göra nånting synligt för andra, utan också för att följa något osynligt till sin oberäkneliga destination.

Varje gång Berger säger något är det ordentligt angivet i notapparaten var citatet kommer från. Detta kommer från Bento’s  Sketchbook, Verso 2011, sid 8.

Och då har vi hunnit fram till andra delen av boken, nämligen det 37 sidor långa appendix där Ekström går igenom alla de böcker, filmer med mera, om och av John Berger, som han kommit i kontakt med genom åren. Med kortare eller längre personliga kommentarer till varje titel. Så här kan det låta:

”Sextonhundratalsfilosofen Baruch Spinoza kallades Bento. Din bok utgår ifrån hans förlorade skissbok med teckningar. På vägen hinner du ta upp hans filosofi, och en del egna funderingar. Allra mest är det en bok om och med teckningar. Det går väl nästan att säga att det är en bilderbok”

Appendixet blir en verkligt intressant genomgång som ytterligare förstärker bilden av den mångfrestande Berger. Och en närmast outsinlig källa att ösa ur, för den som vill ytterligare fördjupa sig i John Bergers tankevärld. Det får man lust till efter denna bok.

Peter Ekström har på ett begränsat utrymme lyckats skapa en levande bild av en synnerligen sammansatt person. Storyteller, kallar Berger gärna sig själv och det gäller även hans hävdatecknare.

Själva samtalet med Berger avslutar Ekström med följande fundering:

– Det slår mig en sak som jag är övertygad om att du också lagt märke till. Det engelska ordet för ”syn” eller ”seende” är ”vision”. Och det ordet kan också betyda samma sak som det står för på svenska, alltså ungefär ”uppenbarelse” eller ”framtidshopp”. Att ”vision” har båda dessa betydelser känns betydelsefullt i vår diskussion. För dig är seende en aktiv handling som har en riktning och som kanske är en början till förändring. Det ligger verkligen något visionärt i ett sådant synsätt.

Dick Schyberg, kulturjournalist. 1999-2013 redaktör för tidningen Tecknaren

 

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2022 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree