CD: Maidan och Requiem för Larissa av Valentin Silvestrov
Recension, Skivhyllan, Skivor fredag, september 30th, 2022
Valentin Silvestrov: Maidan; Four Songs; Diptych; Triptych (ECM/Naxos). Speltid: 76´36.
Kyiv Chamber Choir, Mykola Hobdych (dirigent)
Betyg:
–
–
–
–
Valentin Silvestrov: Requiem für Larissa (ECM/Naxos). Speltid: 60´15.
Chor des Bayerischen Rundfunks, Münchener Rundfunkorchester, Andres Mustonen (dirigent)
Betyg:
–
–
–
Ukrainas idag mest kände tonsättare är utan tvekan Valentin Silvestrov (Valentyn Sylvestrov). Den 6 mars i år tvingades han, 84 år gammal, att lämna sitt land för att på obestämd tid och som flykting slå sig ner i Berlin. Han har aldrig varit känd för politisk verksamhet och hans musik är ofta inåtvänd och melankolisk. Men Rysslands invasion av Krim 2014 och den revolution som började på Självständighetstorget i Kyiv, Majdan Nezalezjnosti, fick honom att i musik börja reagera på det som han såg runt omkring sig. Det resulterade bl.a. i körverket Maidan 2014, en sångcykel i fyra delar, där varje del inleds med en sättning av den ukrainska nationalsången. Men man ska inte förvänta sig någon agitatorisk eller bombastisk musik; det ligger liksom inte för Silvestrov. Här finns inte oväntat tonsättningar av den ukrainske nationalskalden Taras Sjevtjenko men också av ”Fader vår” och texter ur den latinska dödsmässan som ”Requiem aeternam”, ”Lacrimosa” och ”Agnus Dei”. När nationalsången återkommer för femte gången på slutet är man kanske benägen att tro att den också ska få avsluta verket, men så är inte fallet. I stället låter Silvestrov allt klinga ut med en stilla belarusisk vaggsång, vilket han kommenterat med orden att ju högre kanonerna ljuder desto stillsammare blir musiken. Han vill inte ytterligare förstärka krigets oväsen: ”I stället vill jag visa hur skör vår civilisation är. Med min musik försöker jag att skydda och bevara en fridfull dag. Idag, tycks det mig, som att detta borde vara konstens främsta syfte.”
Här sjunger Kyivs Kammarkör under ledning av Mykola Hobdych och inspelningen är gjord i Sankt Mikaelskatedralen i Kyiv. Albumet rymmer ytterligare ett antal körsånger, såväl sakrala som sekulära, som till karaktären påminner om dem som samma kör och dirigent tidigare spelat in på cd:n Sacred Songs (ECM). Melodin står alltid i centrum hos Silvestrov, till synes okonstlad och med drag av innerlig visa.
Till hans stora verk hör annars Requiem för Larissa, som han började skriva efter hustruns bortgång 1996. Här förenas kören med en symfoniorkester och en synthesiser, och musiken ligger närmare hans symfonier och stora orkesterverk där musiken genomgår ett slags långsamma organiska förändringar med nästan hypnotisk verkan, ett spel mellan ljus och mörker, expansion och försjunkenhet. Rekviem för Larissa är ett smärtsamt vackert och djupt gripande verk, behärskat av en dov molande förtvivlan som famlar efter tröst i tomheten. Det finns i en utgåva med Ukrainas nationella kör och symfoniorkester under Volodymyr Sirenko (ECM) men kommer nu i en ny inspelning med Bayerska radions kör och Münchens radioorkester under Andres Mustonen. Jag har svårt att sätta fingret på varför, men jag blir inte lika gripen och berörd av deras tolkning som av ukrainarnas. Tempi är långsammare och inspelningen har en större rymd och en öppnare klang. Men framförandet har inte riktigt samma innerlighet och intensitet, inte riktigt samma känsloladdning.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
Här är några rekommendationer om man vill bekanta sig med Silvestrovs musik.
Verk för stor orkester:
Symfoni nr 5 med Andrej Borejko (Megadisc). Inspelningen med Jukka-Pekka Saraste (BIS) är också bra men inte riktigt av samma klass.
Symfoni nr 6 med Andrej Borejko (ECM). Minst lika bra som 5:an.
Symfoni nr 7 med Christopher Lyndon-Gee (Naxos).
Metamusik med Dennis Russell Davies (ECM).
Requiem for Larissa med Volodymyr Sirenko (ECM).
Kammarmusik:
leggiero, pesante med bl.a. Anja Lechner, Rosamundakvartetten och Silvestrov själv (ECM). Nästan bedövande vackert.
Hieroglyphen der Nacht för två celli med Anja Lechner och Agnes Vesterman (ECM).
Körsång:
Sacred Songs med Kyivs Kammarkör under Mykola Hobdych (ECM).
Däremot skulle jag undvika albumet Bagatellen und Serenaden (ECM) där musiken är lite väl söt och banal.
