Hem » Bokhyllan, Facklitteratur, Recension » Essäsamling: Småländskt folkliv

Essäsamling: Småländskt folkliv

Vilhelm Moberg

Småländskt folkliv

Urval och förord av Magnus von Platen, samt Ingrid Nettervik.

Avslutande studie av Bror Olsson.

Carlssons förlag. 117 sidor. Utkommen.

 

Det är svårt att tänka på Vilhelm Mobergs litterära produktion utan att tänka på Småland. De två företeelserna hänger samman. I den föreliggande, nytryckta antologin – Småländskt folkliv – vilket utgörs av ungdomsskrifter, florerar 1800-talets Småland, med dess ”fornminnen, folktro, spökhistorier och sägner”.

I sina senare romaner, noveller och dramer återkommer författaren ständigt till detta Småland, där folklivet besjälar bygden. Enligt litteraturprofessor Magnus von Platens inledning är folklivet något som smålänningarna själva framhåller och håller kärt. Det heter också att ”i stort kan sägas att Moberg begagnade folktron för det tragiska och folksederna för det komiska”. Och för att förstå de bilder av Småland som verken målar upp, kan man vända sig till författarens små etnografiska uppsatser och essäer från ungdomen, vars föreställningar de senare verken utgår ifrån.

Men vad är då egentligen detta Småland, ”som numera har fallit i glömska”? Vad är småländskt, enligt Moberg? Självklart är det inte en helt sammanhållen bild som träder fram, utan bilderna överlappar varandra.

Det Småland som beskrivs är inte homogent, utan splittrat. Ofta beskrivs Mobergs hembygd, Värend. Om det heter det att ”Värend är sedan gammal betraktat som ett litet landskap för sig. Förr i tiden kommo invånarna sällan i beröring med världen utanför sin hembygds gränser och voro länge helt oberörda av det senaste århundradets raska framåtskridande och utveckling på olika områden”. De olika delarna som utgör Småland behöver därmed inte vara sammanknutna med de andra delarna av landskapet, enligt Moberg, varför det är svårt att tala om en enhetlig bild av Småland. Istället är det spridda skärvor som utgör Mobergs Småland.

Ändå kan sägas att smålänningarna är engagerade och delaktiga i varandra. Vid bröllop gav folket i bygden sitt tycke genom att bland annat skjuta salut. ”Ju mera det sköts på ett bröllop, desto mera hedrades brudparet, ansågs det.” Det fanns därmed en stor sammanhållning och man var del av en större gemenskap, vars åsikter vägde tungt. Men det idealiseras ändå inte. Moberg är noga med att säga att det är farligt att blanda brännvin med skjutande. Det förekom olyckor. Smålänningen må vara mån om andras tyckande och gottfinnande, men han är också dristig.

Kärlek är viktigt inom folklivet i Småland, enligt Moberg. Det beskrivs hur man på midsommarafton ska sova med blommor under kudden, eller gå sju varv baklänges runt en brunn för att man ska få se sin blivande partner. Dock påpekar Moberg att detta är folktro som håller på att dö ut.

Det redogörs även för marknaders betydelse för folklivet. De är en av årets stora händelser: ”Marknadsafton – det är dagen före, da’n före da’n. Då känner man sig som vore det julafton eller påskafton.” Uppslutningen är stor och folk från olika generationer samlas och man umgås. Sammanhållningen är stark, även om man kivas och försöker köpslå.

Men marknadstraditionen börjar avta, men ”i gamla Småland, där åldriga sedvänjor gjort större motstånd mot den nya tiden än i andra landskap, torde också marknaden vara mera rotfast än annorstädes”.

Men det medges att marknaderna – även i Småland – har tappat sin betydelse. Det heter bland annat att ”ungdomen är blaserad, den är mätt på dylika nöjen”. Småland är inte var det en gång var.

Texterna beskriver också seder och folktro vid förekomsten av dödsfall, begravningar och barndop. Vad Moberg vill visa är att folklivet bygger på starka traditioner och att de upprätthålls, åtminstone av de äldre. Det heter bland annat att det vid begravningar  ”anses allmänt, att man bör endast gråta i tysthet och osedd av människor”. Det gestaltas även hur människor lever sida vid sida med mytologiska väsen, och gamlingar kan varsla om att folk ska gå ur tiden. Folklivet är därmed etablerat i ett allmänt medvetande.

Allt är dock inte idealiserat. Småland målas också upp som ett historiskt sett fattigt landskap. Moberg berättar om backstugusittarna och hur de hade det knapert med inkomst under framförallt vinterhalvåret. Trots det var de redliga och gick sitt öde tillmötes, även om många drömde om ett annat liv i Amerika.

Med realism beskriver Moberg hur skogsarbetare arbetar och lever i skogen. En bild av arbetarna och deras vardag målas upp, vilken är motsatt bilden av livet i städer. Dikotomin landsbygd / stad aktualiseras och levandegörs. På landet – som inte är staden – arbetar man hårt, idogt och med yrkesstolthet. Smålänningen är hårt arbetande, och han klagar inte.

Men i realistisk anda finns det också konflikter, det finns förtryckare och förtryckta. Moberg berättar om dagsverkstorpare som utnyttjas av jordägare. Intressant att nämna är, att denna berättelse, och den om skogshuggarna, är publicerade i tidningen Social-Demokraten. Konflikter mellan klasserna förekommer och ”är tyvärr ingen ovanlig historia”. Småland är därmed inte något sammanhållet, utan har inre  stridigheter.

Så, vad är då det ”mobergska” Småland?

Det är fattigt och i konflikt med sig själv – men det är framförallt bebott med hårt arbetande och älskande människor som gör det bästa av sin lott på landsbygden, och som dessutom håller hårt på traditioner. Men främst är Mobergs ungdoms Småland ett Småland som håller på att dö ut.

”Det här vi lever // Det här är vårt hem // Där människor älskar o dör // O av alla de platser runt våran jord // Är det hit mitt hjärta hör”, som bandet Lifvens, vilka är världskända i norra Småland, sjunger. Vilhelm Moberg hade nog stämt in.

Isak Adolfsson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree